Äldreomsorgen kommer behöva förändras när de som är i arbetsför ålder utgör en mindre del av befolkningen. Genom projektet utforskas hur ett kollektivboende som resurssparande boendeform kan se ut för en åldrande befolkning. Siten har en brant terräng och arbetet behandlar hur både ett landskap och byggnader i olika nivåer kan göras tillgängliga för människor med olika funktionsvariationer. Valet av site är ett exempel på förtätning i urban miljö, då kuperad terräng som tidigare varit orörd nu står inför att bebyggas när Stockholm med omnejd växer.   Tanken att rita ett kollektivhus för äldre kom sig av flera skäl. Aldrig tidigare har vi levt i ett så gammalt samhälle rent demografiskt. Fördelningen av olika åldersgrupper i samhället är alltså inte statisk utan dynamisk. Hur kommer ett samhälle vara när den äldre åldersgruppen utgör en allt större del av befolkningen? Vi lever allt länger och vi skaffar färre barn. Studier pekar på att i västvärlden tenderar familjerelationer att bli svagare till förmån för vänrelationer som blir viktigare, också längre upp i åldrarna. Vi lever inte i livslånga parrelationer längre och det tillsammans med en ändrad syn på ansvar tror jag förändrar anhörigvården. Samhället kommer inte kunna lite på makars och barn, framförallt döttrar och svärdöttrars, välvilja att ta hand om en anhörig. Samtidigt utgör de äldre alltså en allt större del av befolkning. Om dom tillsammans med barn och ungdomar ställs gentemot de som är i arbetsför ålder, är relationen dom emellan snart 1:1. Vilken service och vilken välfärd, vilken äldrevård, kommer vi ha råd att erbjuda varandra i framtiden?