Denna studie undersökte varför vissa ungdomar både rapporterar höganivåer av kriminalitet och självskadebeteende samt hur detta hängerihop med att utsätta andra för aggressiva handlingar och att själv bliutsatt för aggressivitet av andra. Som teoretisk utgångspunkt användescoercion-teorin som förklarar varför vissa barn och ungdomar både ärutsatta för andras aggressioner och utsätter andra för aggressionerutanför hemmet. Studien grundas på data som bestod av självrapporterfrån en longitudinell studie vid namn Sju skolor. Studien genomfördesi en mellanstor svensk stad. Totalt deltog 1482 ungdomar varav 52procent var män. Resultaten visade att det fanns en grupp ungdomarsom rapporterade höga nivåer av både kriminalitet ochsjälvskadebeteende. Utmärkande för denna grupp var att de bådeutsatte andra för aggressiva handlingar samtidigt som de själv blevutsatta för andras aggressivitet. Denna kunskap kan användas av olikamyndigheter vid förebyggande insatser för ungdomar som harproblem med kriminalitet och självskadebeteende. / This study examined the association between delinquent behaviorsand self-harm in adolescents, and how mutual hostility interactbetween exposing others and being exposed. Data was based on selfrapportsin a longitudinal study called Seven schools and wereperformed in a medium sized city in Sweden. The study including1482 participants, among them 52 percent were males. The resultshowed that those adolescents who reported high levels of delinquentbehavior and high levels of self-harm were both exposed and exposesothers to hostility. Coercion theory was used to explain the mutualhostility.

Studiens syfte var att undersöka i vilken utsträckning det finns könsskillnader i upplevd otrygghet och i huruvida män och kvinnor anser att oro för att bli utsatt för brott är en orsak till att dem upplever otrygghet vid busshållplatser under kvälls- och nattetid. Även potentiella otrygghetskapande faktorer undersöktes i relation till upplevd otrygghet och oro för att bli utsatt för brott vid busshållplatser under kvälls- och nattetid. I enkäten deltog 129 respondenter mellan 19-33 år (M=23,23, SD=2,80) varav 55,8% (n=72) var kvinnor. Resultaten visade att kvinnor upplevde signifikant mer otrygghet än män och att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan män och kvinnor i vilka som ansåg att oro för att bli utsatt för brott var en orsak till deras upplevda otrygghet. Resultatet visade även att kvinnor ansåg att de potentiella otrygghetsskapande faktorerna mörker, berusade personer, fysisk förmåga att kunna försvara sig samt avsaknad av andra personer var orsaker till att dem upplevde otrygghet och oro för att bli utsatt förbrott i signifikant större utsträckning än män. Den övergripande slutsatsen är att det finns flera tydliga könsskillnader i vad som bidrar till upplevd otrygghet och oro för att bli utsatt för brott vid busshållplatser under kvälls- och nattetid. / This study’s aim was to examine to what extent there are sex differences in perceived unsafety and to what extent men and women consider fear of crime as a reason to why they experience unsafety at bus stops in the evenings and at night. The study examined factors of potential unsafety in relation to perceived unsafety and fear of crime at bus stops in the evening and night time. A total of 129 respondents age 19 to 33(M=23.23 years, SD=2.80) participated in the survey, 55.8% (n=72) women. The results showed that women experienced significant more unsafety than men. Regarding if men and women consider fear of crimeas a reason to their perceived unsafety there were no significant differences. The results also showed that women considered the factors of potential unsafety; darkness, intoxicated people, physical ability to defend themselves, and the absence of other people, to be reasons for their perceived unsafety and fear of crime to a significantly greater extent than men. The general conclusion is that there are several clear sex differences in what is contributing to perceived unsafety and fear of crime at bus stops in the evenings and at night.