Användandet av solceller ökar kontinuerligt i Sverige och effekten som genererasav solcellerna förvaras oftast i bly-syra batterier. Dessa batterier har en dåligpåverkan på miljön eftersom det krävs mycket energi och miljöfarliga material såsom bly och svavelsyra för att tillverka dessa batterier. Östersjökompaniet AB ochmånga av dess kunder inser vikten av ett hållbart tänkande och var intresseradeav att veta om det var möjligt att maximera livslängden av dessa batterier. Underarbetets gång analyserades olika metoder för upp- och urladdning av batterier somkan påverka ett batteris livslängd och hur man kan bära sig åt för att optimera det.En laddningskontroller användes för att optimera laddningen av batteriet. För attberäkna laddningsnivån i batteriet användes metoden ”Extended voltmeter”. Enprototyp som kunde ladda batterierna på ett optimalt sätt, varna då batterietsladdningsnivå blev för låg samt en användarvänlig applikation för övervakning avbatteriet konstruerades. Ett batteris beräknade livslängd är ingen exakt vetenskap.Enligt studier kan livslängden av ett batteri fördubblas om det laddas upp ochladdas ur på ett optimalt sätt i jämförelse med då det laddas ur helt. / The use of solar cells is continuously increasing in Sweden and the powergenerated by the solar cells is usually stored in lead acid batteries. These batterieshave a bad impact on the environment as much energy and environmentallyhazardous materials like lead and sulfuric acid are required to manufacture thesebatteries. Östersjökompaniet AB and many of its customers realize the importanceof sustainable thinking and were interested in knowing if it was possible tomaximize the lifetime of these batteries. During the course of the work, differentmethods of battery charging and discharging were analyzed that could affect thebatteries lifetime and how to take care of them to optimize them. A chargecontroller was used to optimize the charge of the battery. To calculate theremaining state of charge in the battery, the Extended voltmeter method was used.A prototype that was able to charge the batteries optimally, warn when the batterycapacity became too low, and a user-friendly application for battery monitoring wasdesigned. The calculated lifetime of a battery is not an exact science. According tostudies the lifetime of a battery can be doubled if it is c

Power outages, electric-grid deficiencies and renewable energies are all examples where stationary energy storages are useful. In this master thesis, two types of stationary electrochemical energy storages are examined; vent-regulated lead-acid batteries (VRLA) and lithium iron phosphate batteries (LFP), to find out the more beneficial one in stationary uses. The techniques are examined for a large range of electric-grid services in a techno-economical investigation. The cost per delivered kWh of the energy storage is the basis of comparison which is calculated using battery degradation data with respect to C-rate, SoC, DoD, temperature, storage time and cycle frequency to estimate calendar and cyclic aging. Modelling presents neither alternative as superior although LFP is the more versatile alternative. VRLA-batteries can be a more cost-beneficial alternative for applications demanding less than 1 cycle/day, at temperatures lower than 30C, short project lifetimes and when utilizing storages beyond 80% EoL. The investment cost is lower for VRLA at equal C-rates. Cost items neglected will decrease the chances of VRLA being the cheapest technique. From a sustainability point of view, LFP is under almost all circumstances the less energy and CO2-intense technology, however recyclability is in clear favor for VRLA. / Strömavbrott, underdimensionerade elnät och förnybar energi är tre exempel där ett stationärt energilager kan tillämpas. I den här masteruppsatsen undersöks två typer av stationära elektrokemiska energilager; ventilreglerade bly-syra-batterier och litium-järnfosfat-batterier (LFP), för att finna det mer fördelaktiga alternativet i stationära applikationer. De två teknikerna analyseras i ett stort antal elnätsapplikationer i en tekno-ekonomisk studie. Kostnaden per levererad kWh av energilagret används som jämförelsebas vilken beräknas utifrån batteridegraderingsdata med avseende på C-rate, SoC, DoD, temperatur, lagringstid och cykelfrekvens för att estimera kalender- och cyklisk åldring. Modellering visar att inget av batterialternativen är överlägset i alla situationer men LFP är det mångsidigare alternativet. Bly-syra-batterier kan vara mer kostnadseffektiva för applikationer som kräver mindre än 1 (full-ekvivalent) cykel/dag vid temperaturer lägre än 30C, korta projektlivstider samt när batterilagren används bortom 80% EoL. Investeringskostnaden är lägre för bly-syra-batterier när likadan C-rate appliceras. Negligerade kostnadsposter kommer minska chanserna att bly-syra-batterier är det billigaste alternativet. Från ett hållbarhetsperspektiv är LFP nästan uteslutande den mindre energikrävande och mindre CO2-intensiva tekniken. Bly-syra-batterier har dock en klar fördel när det kommer till återvinningsbarhet.