Syfte: Syftet med arbetet är att bidra till en bättre bostadssituation för studenter, genom en kartläggning av hur de använder sina bostäder utifrån ett brukarperspektiv. De studentbostäder som byggs idag, ska följa Boverkets normer och regler, men dessa speglar inte alltid studenternas egentliga önskemål. Genom att ta reda på hur studenter använder sina bostäder och vilka brister och kvalitéer som finns i bostaden kan det tas fram en lista på vad studenterna verkligen önskar. Målet med arbetet är att ta fram rekommendationer som underlättar planering av framtida studentbostäder.  Metod: Metoderna som har valts för denna undersökning är främst intervjuer, men även litteraturstudie och en värderande fallstudie har använts.  Resultat: De aspekter som anses vara viktigast att ta hänsyn till vid nybyggnation av studentbostäder är bland annat att det finns yteffektiva och funktionella kök, en rimlig hyra trots centralt läge samt även att inte behöva dela ytor med andra. Konsekvenser: Några av de slutsatser som kan dras av undersökningen är att studenter inte har höga krav på badrummets storlek och därför ifrågasätts huruvida dessa krav verkligen behöver appliceras på studentbostäder. Det upplevs även att studenter efterfrågar en flexibel planlösning med god möblerbarhet. Det är mycket viktigt att genomföra bostadsvaneundersökningar vid byggnationer av bostäder eftersom man får reda på vad som efterfrågas och även hur bostäderna används. Bostadens läge bestämmer dess attraktivitet.  Begränsningar: Endast tre typer av studentboenden har analyserats genom intervjuer med boende och hyresvärdar. Studien har genomförts på bostäder i Jönköping.

Tomtmarkerna i urban bebyggelse blir allt mer attraktiva. En minskning av byggnadsarean medger positiva ekonomiska effekter på markkostnaden då tomtpriserna tenderar att bli allt högre i stadsmiljö. En stor del av totalkostnaden vid nyproduktionen av ett enbostadshus är tomtpriset. Framtidens enbostadshus bör utformas med ett begränsat tomtbehov samt uppfylla framtida energikrav.   Examensarbetet har utförts i samarbete med småhustillverkaren Eksjöhus, vilka till följd av de ökade markpriserna upplever en minskad efterfrågan för nyproduktion av småhus. Likt övriga hustillverkare står Eksjöhus också inför uppfyllandet av framtida energikrav.   Syftet med examensarbetet är att utforma framtidens enbostadshus, genom att effektivisera tomtutnyttjandet och förbättra energiprestandan. Frågeställningarna vilka besvaras i arbetet är ”Vilken är den minsta möjliga bostadsarean för entréplanet i ett enbostadshus, med bibehållen tillgänglighet enligt svenska krav?”, ”Hur kan rumsfunktionerna disponeras för ett enbostadshus i tre våningar med bibehållna boendekvalitéer?”, ”Hur kan ett enbostadshus utformas för att klara EUs direktiv för år 2020 beträffande byggnaders energiprestanda?”. Målet med arbetet är att utforma ett enbostadshus i tre våningar med minsta möjliga bostadsarea på entréplanet, som klarar EUs direktiv för år 2020 beträffande byggnaders energiprestanda.   En litteraturstudie genomfördes för att utreda kompaktboendets effekter på boendekvalitén samt energieffektiv byggnadsutformning. En fallstudie av tre byggnader utreddes boende i flera plan. Utformningen av framtidens enbostadshus genomfördes i ett skissarbete och slutligen beräknades byggnaden för att uppfylla den rådande kravspecifikationen för NNE-hus.   En yteffektiv planutformning åstadkoms genom överlappandet av betjäningsareor, effektiv disposition av rumsfunktioner samt gemensamma kommunikationsytor. Entréplanets utformning resulterade i en bostadsarea på 51,4 m2. Byggnaden är utformad för att tillgodose kravet på tillgänglighet i enlighet med BBR och SIS. Rumsfunktionerna som finns representerade på entréplanet är kök, badrum, avskiljbar sängplats samt utrymme för sittgrupp, matplats, tvätt och förvaring. Plan 2 utgörs till största del av ett vardagsrum vilket knyts samman med entréplanets sociala funktioner. Byggandens privata våning utgörs av plan 3 vilket inrymmer två av byggandens tre sovrum.   Byggnaden följer nu gällande krav för 2020-målet, utformat som ett NNE-hus genom en energieffektiv utformning och egenproduktion av el från solceller. Vår slutsats är att förhållande, disponering, kommunikation av rumsfunktioner samt åtskild placering av privata och sociala utrymmen är väsentligt för att minimera bostadsarean samt för att bibehålla en god bostadskvalité. / Building plots in urban settlements are becoming more attractive. A reduction of the gross floor area allows a positive economic impact on the cost when the prices tend to become high in urban settlements. A large amount of the total cost for the production of a new one-family house is the price of the building plot. The future one-family house should be designed with a limited need of land and also meet future energy demands.   The work was performed in collaboration with the small house manufacturer Eksjöhus, which due to the increased price of land are experiencing a decline in demand for construction of new one-family houses. Like the rest of the small house manufacturer, Eksjöhus are also facing the fulfillment of future energy requirements.   The purpose of this study is to design tomorrow's one-family house, by increasing the efficiency of land use and to improve the energy performance. The questions, which are answered in this work are "What is the minimum floor space for the ground floor of a one-family house, while maintaining accessibility according to Swedish demands?", "How can room functions be arrange for a one-family house in three floors with maintained housing qualities?", "How can a one-family house be designed to meet the future EU energy strategy towards 2020 concerning energy performance of buildings? ". The goal of this work is to design a one-family house in three floors with a minimum floor space on the entrance floor, which meet the future EU energy strategy towards 2020.   A literature study was conducted to investigate the impact of compact living on the living quality and energy efficient building design. In a case study of three buildings, housing in several floors was investigated. The design of a future onefamily house was conducted in a sketch work and finally the building was calculated to fulfill the current specification for a Zero-energy building.   A space-efficient plan design is accomplished by overlap the service areas, efficient disposition of room functions and by shared communication areas. The design of the entrance floor resulted in a gross internal area of 51,4 m2. The building is designed to meet the requirement of accessibility according to BBR and SIS.   Room functions which are represented on the entrance floor are kitchen, bathroom, separable bed space and space for sitting, dining, laundry and storage. Plan 2 consists of a large living room which is connected to the social functions on the entrance floor. The private floor of the building is plan 3 which consist of two of the building's three bedrooms.   The building is designed to meet the future EU energy strategy towards 2020. The building is a Zero-energy building due to the energy efficient design and the selfproduction of electricity from solar cells.   Our conclusion is that the relationship, disposition, communication and the separate placement of private and social spaces is essential to reduce the living space and to maintain good housing quality.