Background: Earlier research describes patients with blood-bourne pathogens experiences from the healthcare system. Aim: The aim of this study was to describe how registered nurses experience taking care of patients with blood-bourne pathogens. Method: This study had a descriptive design with a qualitative method. Eight interviews where performed and analyzed with manifest content analyze. Three categories “Comfort in their profession”, “Support from the organization”and “Fear of being contaminated”, and five subcategories “Support from hygiene guidelines”, “ Thoughtfulness”, “The own responsibility”, “Feelings of fear and concern”and “To meet preconceptions”, emerged. Result: The result described how nurses, while taking care of patients with blood-bourne pathogens, always worked extra safely and more careful, than with patients without any known blood-bourne pathogens. Nurses described the importance of safe communication. The nurses described feelings of fear and concern over being contaminated with a blood-bourne pathogen and therefore they followed the hygiene guidelines and did not expose themselves to any risks. Conclusion: The conclusion is that more research is needed to determine how nurses behave towards these patients. This can be done through observations, so these patients don’t need to be uncomfortable in the healthcare system. SBAR is a technique for safe communication that the authors to this study think can be to great use. / Bakgrund: Forskning kring patienter med blodsmitta beskriver mestadels patientgruppens upplevelser av vården. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att utföra omvårdnad av patienter med blodsmitta. Metod: Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Åtta intervjuer genomfördes och analyserades med manifest innehållsanalys. Tre kategorier ”Trygghet i professionen”,”Att känna stöd av organisationen”och ”Rädsla att bli smittad”och fem subkategorier ”Känner stöd av basala hygienrutiner”, ”Eftertänksamhet”, ”Känner eget Ansvar”, ”Känsla av rädsla och oro”och ”Att möta fördomar”framträdde. Resultat: Resultatet beskriver hur sjuksköterskor vid omvårdnad av patienter med blodsmitta var extra försiktiga och arbetade säkrare än med patienter som inte har en känd blodsmitta. Sjuksköterskorna beskrev att det var viktigt med en fullgod informationsöverföring. Sjuksköterskorna beskrev känslor av rädsla och oro över att själv bli smittad och därför följde sjuksköterskorna de basala hygienrutinerna och utsatte sig inte för risker. Slutsats: Slutsatsen blir att mer forskning kring bemötande av patienter med blodsmitta behövs genom observationer för att arbeta fram bra rutiner där patienten inte känner sig kränkt pga. sin sjukdom. SBAR skulle i framtiden kunna fungera som ett bra verktyg för informationsöverföring, då det upplevdes som en svårighet när information missades i arbetet med patienter med blodsmitta.