Trä som byggnadsmaterial har ökat inom byggbranschen de senaste åren. Detta på grund av att trä är ett miljövänligt och förnybart material. Dock ställer trä som byggnadsmaterial en hel del utmaningar då trä är brandkänsligt och kan behöva brandskydds-behandlas innan användning. Detta görs för att minska risken för uppkomst av brand och kan göras på två sätt, antingen genom att brandskyddsimpregnera eller flamskyddsmåla träprodukten. Den främsta uppgiften brandskyddsmedel har är i det tidiga skeendet av brand då det kan förlänga tiden till antändning. Funktionen brandskyddsbehandlingen har på träprodukten kan över tid minska och kan variera kraftigt i dess duglighet. Tillvägagångsätten för att bestämma brandskyddsbehandlade träprodukters beständighet över tid är olika och det tas kontinuerligt fram olika studier, forskning och experiment. 2017 fastställdes en europeisk standard, EN 16755, som innehåller olika bruksklasser för brandskyddets beständighet. Standard togs framför att hjälpa och ge vägledning till användare för att hitta passande brandskyddade produkter och motivera tillverkarna till att producera och leverera bra produkter.I detta arbete har flera olika studier granskats och studerats över vilka brandegenskaper som förändras när brandskyddsbehandlade träfasader exponeras för utomhusklimat. Tre studier har utfört accelererad och naturlig åldring där huvudsyftet har varit att se hur träets beständighet förändras över tid. Andra studier har studerat och testat vilka egenskaper brandhämmandekemikalier har för träprodukten. Melaminformaldehydharts, borsyra och guanylureafosfatanvänds som brandhämmande kemikalie för att nämna några. Slutsatsen drogs att brandskyddsmedel kan avsevärt förbättra brandegenskaperna genom att förlänga antändningstiden, ge högre LOI-värden och ge lägre värmeavgivningshastighet, HRR. LOI är ett syreindex som är ett index för hur mycket syre som krävs för förbränning av träet. Men över tid minskar brandskyddet och dess funktion förloras då brandskyddsmedlet lakas ut från träprodukten. En av studierna använde predikteringsmodeller för att utvärdera vilken klass träpanelerna som har utsatts för naturlig åldring har. Studien klassade träpanelerna i euroklass D eller lägre. Vilket motsvarar samma klass som obehandlade och omålade träpaneler

Environmental issues and the housing shortage is an ongoing debate among politicians. Wood is a building material that Sweden has plenty of and it is a material that, according to research, does not contribute to as much carbon dioxide emissions during production, compared to other construction materials such as concrete and steel. Therefore the demand for timber, in both facade claddings and external wall constructions, is increasing. In light of this, the purpose with this degree project is to study different fire protection methods for wood and compare it to untreated wood. Collecting the facts and information for this degree project at Mälardalens University, is done through literature studies, surveys, and two experiments conducted on two selected fire retardants. The experiments were conducted to test untreated, fire protection impregnated and wood with fire proof paint. One of the experiments tested the load-carrying capacity of the beams after being charred with a gas burner. The other experiment investigated the surface layer and measured the fire spread rate and both experiments tested the fire resistance. The experiments that were conducted concluded that out of the three different methods for facades and beams, fire protection impregnation was the best choice in all five chosen categories: load-carrying capacity, fire resistance, surfaces, environmental impact and health safety for workers. / Miljöfrågan och bostadsbristen är två pågående debatter bland politikerna. Ett byggmaterial som både är miljövänligt och lätt att bygga med är trä. Det är ett byggmaterial som Sverige har gott om och enligt forskning bidrar det inte med lika mycket koldioxidutsläpp vid produktionen jämfört med andra konstruktionsmaterial som betong och stål. Enligt äldre bygglagstiftningar var det enbart tillåtet att bygga hus med två våningar i trä. Det var godkänt att bygga hus med tre våningar om den nedersta våningen bestod utav sten och de två översta i trä. Den nya bygglagstiftningen har inga begränsningar på att använda trä i ytterväggar, oberoende av byggnadsklass så länge de uppfyller funktionskraven. Byggsektorn har varit medveten om att de fick bygga flervåningshus i trä men inte hur det skulle utföras och samtidigt uppfylla bygglagstiftningens krav. Resultatet av ändringarna i bygglagstiftningen, Boverkets byggregler, ökade efterfrågan och utbudet på brandskyddsmedel till trä. De vanligaste produkterna som finns ute för konsumenten är brandskyddsfärg och brandskyddsimpregnering. Trä kan genom brandskyddsimpregnering eller brandskyddsfärg få en brandteknisk klass enligt det europeiska systemet, EN 13501-1, upp mot B-s1,d0 som är högre än för obehandlat trä, Ds1, d0. Tekniskt sett går det att bygga Br1-byggnader med obehandlat trä, dock så krävs det ett antal åtgärder för att uppfylla Boverkets byggreglers funktionskrav, till exempel att installera automatiska släcksystem eller enbart ha trä på en begränsad del av fasaden. Med brandskyddsbehandling går det idag endast att uppnå brandteknisk ytskiktsklass B-s1,d0, vilket inte är tillräckligt enligt Boverkets byggregler som kräver lägst obrännbara fasadbeklädnader i ytskiktsklass A2-s1,d0 för att uppfylla allmänna råden. Fasadbeklädnader av trä, oavsett brandteknisk klass, kan testas med provmetoden SP FIRE 105 och därmed uppfylla föreskriftens krav på ytterväggskonstruktioner med avseende på brandspridning längs fasadytan. Syftet med arbetet är att jämföra olika brandskyddsmetoder av trä och undersöka vilken eller vilka som är bäst lämpad att använda i flervåningshus ur bland annat miljö-, arbetsmiljö- och brandsynpunkt. Detta uppnås genom en litteraturstudie som fokuserar på ämnet brandskyddsmetoder av trä och genom två försök genomfördes för att testa obehandlat, brandskyddsimpregnerat och brandskyddsmålat trä. Ett försök testade bärförmågan efter brandpåverkan, andra undersökte ytskikt, och båda försöken testade brandmotstånd. Bärförmågan testades genom att brandpåverkade reglar blev utsatta för en central punktlast i en Instron- maskin. Ytskikten prövades genom ett enklare försök baserad på testmetoden SP FIRE 105 på tre fasader. En obehandlad, en brandskyddsimpregnerad och en brandskyddsmålad. Mätningar och dokumentation gjordes med bland annat mätinstrument som plattermoelement och filmkamera. Båda typerna av brandskyddsmetoder kräver en kemisk framställning som varken är bra för naturen eller människan. Produktionen är automatiserad och därmed inte någon risk för någon människa. Den färdiga produkten är varken skadlig för miljön, människor eller djur, sålänge inte produkterna förtärs i större omfattning. Resultatet från undersökningen av de tre olika fasaderna visade att det brandskyddsimpregnerade virket klarade sig bäst i alla fem kategorier: bärförmåga, brandmotstånd, ytskikt, miljöpåverkan och arbetsmiljö. Slutsatsen är av det två typer av brandsskyddsmedel för trä som testades, är brandskyddsimpregnering den mest lönsammaste alla fem kategorier. Produkten är lätthanterad, avger inga farliga gaser och är i snitt inte dyrare än det obehandlade materialet. Dock är det viktigt att tänka på brandskyddsarbete och inte släppa på säkerheten för att konstruktionen byggs med brandskyddsimpregnerat trä.