SAMMANFATTNING Amningsfrekvensen i Sverige är lägre än vad som rekommenderas enligt Livsmedelverket och WHO. Sett ur ett folkhälsoperspektiv skulle mödrars och barns hälsa kunna förbättras om fler kvinnor ammade sina spädbarn mer exklusivt och under längre tid, varför bra metoder för amningsförberedelse bland blivande spädbarnsfamiljer behövs. Det amningsförberedande arbetet bör initieras av mödravårdsbarnmorskan redan under graviditeten.   Syfte: Att utforma en standardiserad mall för utförandet av amningsförberedande samtal under graviditet.   Metod: En kvalitativ pilotstudie genomförd med litteraturgranskning och fokusgruppintervju med barnmorskor, analyserade med innehållsanalys.   Resultat: Utifrån identifierade faktorer med visad positiv påverkan på amningsfrekvens samt barnmorskors kliniska erfarenhet utformades en standardiserad mall för amningsförberedande samtal. Mallen innehåller en individanpassad och en generell del. Den individanpassade delen behandlar tidigare amningserfarenheter, förväntningar inför kommande amning samt tankar kring brösten och deras funktion. Den generella delen behandlar information om bröst och bröstmjölk, amningsinformation, övriga tankar/frågor, EDS-screening samt fortsatt planering gällande amning.   Slutsats: Resultaten från litteraturgranskningen och fokusgruppsintervjustudien, med förslag på vad amningsförberedelse kan innehålla, överensstämmer till stor del. Barnmorskorna i fokusgruppsintervjustudien ger dock mer utförliga beskrivningar än de faktorer som sammanställts i litteraturgranskningen. Tillsammans har det gett en grund för utarbetandet av en standardiserad mall för amningsförberedande samtal. Fortsatt forskning får visa om samtalsmallen kan ge positiv effekt på amningsfrekvensen. Mallens användbarhet bör också vidare utvärderas. / ABSTRACT The breastfeeding frequency in Sweden is lower than the recommendation by the Swedish National Food Agency and WHO. From a public health perspective mothers´ and their children´s health would be improved if more women breastfed their infants more exclusively and during a longer period. Therefore good methods for breastfeeding preparation among parents to be is needed. The breastfeeding preparation should be initiated by the midwife at the maternity health care already during the women’s pregnancy.   Aim: To design a standardised guide for performing an anamnesis and care plan for breastfeeding during pregnancy.   Method: A qualitative pilot project based on literature review and focus group interviews with midwives, analysed by content analysis.   Results: A standardised guide for performing an anamnesis and care plan for breastfeeding were designed based on identified factors with proved positive impact on breastfeeding frequency and midwives´ clinical experiences in the interviews. The guide includes an individualised and a general part. The individualised part deals with previous breastfeeding experience, expectations for the coming breastfeeding and thoughts about breasts and their function. The general part deals with information about breasts and breast milk, information about breastfeeding, other thoughts/questions, EDS-screening and continued planning regarding breastfeeding.   Conclusion: The results of the literature review and the focus group interviews with suggestions on what breastfeeding preparation can include correspond to a large extent. Though the midwives in the focus group interviews gives more detailed and wide-ranging descriptions than the factors presented in the literature review. Altogether this has given a base for designing a standardised guide. Coming research will show if the guide can have positive impact on breastfeeding frequency. The usability of the guide should also be further evaluated.