Perfluorerade alkylsyror (PFAS) är en grupp ämnen som de senaste åren har uppmärksammats för dess persistenta, bioackumulerande och toxiska egenskaper för människor och djur. Det är känt att brandövningsplatser där det filmbildande skummet AFFF har använts utgör betydande punktkällor för PFAS. Förutom att förorena marken vid brandövningsplatserna kan PFAS spridas med grundvattnet, vilket har orsakat förorenade dricksvattentäkter på ett flertal platser i Sverige. Hydrogeologiska modeller kan användas för att modellera grundvattnets flöden och medföljande föroreningar. Syftet med examensarbetet är att med en hydrogeologisk modell undersöka föroreningsspridning och transporttider av PFAS-ämnet perfluoroktansulfonat (PFOS) från en brandövningsplats till ytvatten och grundvattentäkter i Bredåkradeltat, väster om Kallinge i Blekinge. Den hydrogeologiska modellen skapades i Visual MODFLOW och transportmodelleringen gjordes med MT3D99 och MODPATH. Modellen kunde reproducera uppmätta grundvattennivåer, med en korrelationskoefficient (R) på 0,98 mellan modellerade och uppmätta nivåer. Med antagandet försumbar adsorption visade modellresultaten att en föroreningsplym med hög PFOS-koncentration (~90.000 ng/l) spreds från brandövningsplatsen till ett våtmarksområde väster om Klintabäcken, och vidare till dalen längs Klintabäcken med lägre koncentrationen (0–4.000 ng/l). Enligt modellen spreds dock inte föroreningen lika långt som uppmätta värden visar. När PFOS väl har nått Klintabäcken bedöms den kunna spridas snabbt med ytvattnet mot grundvattentäkterna, för att sedan infiltrera ned i isälvsmaterialet nära aktiva grundvattentäkter. Transporttiden av PFOS från brandövningsplatsen till Klintabäcken beräknades till sex år för den bäst kalibrerade modellen, vilket betyder att grundvattentäkterna kan ha varit förorenade sedan slutet av 1980-talet eller början av 1990-talet. Beräkningar av masstransport indikerar att runt 3,5 kg PFOS flödar genom Klintabäcken varje år, och att det mesta av den mängden kommer från området vid brandövningsplatsen. Trots förenklingar av Bredåkradeltats komplexa geologi och svårigheter att nå konvergens i modellen bedöms den kunna reproducera hydrogeologiska egenskaper inom deltat, samt föroreningsplymens spridning från brandövningsplatsen till Klintabäcken.