1 |
Samverkan i det lokala brottsförebyggande arbetet : Samverkan i det lokala brottsförebyggande arbetet i Karlstad kommun / Collaboration in local crime prevention : Collaboration in local crime prevention Karlstad municipalityEriksson, Andreas January 2022 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka Karlstad kommun och kommunpolisen brottsförebyggande arbete i samverkan med andra aktörer med fokus på gängkriminalitet. I bakgrunden presenteras det ytligt hur samverkan måste ske på lokal nivå i det brottsförebyggande arbetet för att kunna motverka gängkriminalitet. I avsnittet om tidigare forskning beskrivs det möjligheter och hinder med samverkan. Studien baseras på en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som insamling av material. Intervjupersonerna arbetar på Karlstad kommun och kommunpolisen i Karlstad. I resultatet presenteras det hur kommunen och kommunpolisen samverkar med andra aktörer i det brottsförebyggande arbetet. Samt hur de utgår från lägesbilder och fokuserar på ungdomar i det brottsförebyggande arbetet. I avsnittet analys och diskussion analyseras resultatet med hjälp av det teoretiska ramverket och diskuterar de viktigaste slutsatserna i förhållande till mitt syfte och frågeställningar. Studien har kommit fram till att lägesbilder och fokus på ungdomar är centralt i kommunen och kommunpolisens brottsförebyggande arbete för att motverka kriminalitet och gängkriminalitet samt hur de arbetar effektivt i form av samverkan.
|
2 |
”Om förebygga är att förhindra, så misslyckas vi hela tiden” : En studie om brottsförebyggande arbete i Karlstad / ”If by prevention we mean prevent crimes from ever happen, then we fail all the time” : Crime prevention in the city of KarlstadBülow, Emilia January 2016 (has links)
Det här är en kvalitativ studie i vilken både intervjuer och dokumentanalys genomförts för att på ett övergripande sätt studera de brottsförebyggande verksamheter och instanser som finns och verkar i Karlstad. Syftet har varit att presentera en bild av de samlade verksamheterna utifrån kriminologiska begrepp. En analys av arbetssätten samt organisationernas ideologi har utförts för att problematisera och diskutera organisationernas utgångspunkter och ideologi så som syn på samhället, människan och framför allt förklaringar till brottslighet. Analysen har primärt grundats i kriminologiska begrepp om brottsförebyggande samt Rolf Lidskogs analys av det brottsförebyggande programmet. Detta har resulterat i en slutsats som visar att det i det brottsförebyggande arbetet i Karlstad finns olika föreställningar och ideologier om samhället och människan, men de delar en uppfattning om att brottets orsak är socialt betingad, det vill säga ett resultat av socialisationsprocesser och normer.
|
3 |
Att bygga bort brottKorman, Klara, Svensson, Annelie January 2004 (has links)
<p>Syftet med fördjupningsarbetet är att belysa den byggda miljöns betydelse för brottsligheten i ett bostadsområde. Arbetet har haft en utgångspunkt i att brottslighet kan förebyggas. För att ett brott ska kunna äga rum krävs att tre faktorer är uppfyllda; en motiverad gärningsman, ett objekt eller offer samt tillfälle att begå brottet. Utifrån det talar man om två typer av brottsförebyggande. Dels så kallad social prevention, det vill säga att påverka människor genom olika sociala åtgärder, dels situationell prevention, exempelvis genom att utforma miljöer och bostadsområden som gör det svårare att begå brott. Det finns en ekonomisk aspekt i det hela. Vårt resonemang är att det sannolikt kostar lika mycket att bygga upp en trygg och bra bostadsmiljö från början. Kanske har samhället, i form av kommuner arkitekter och byggherrar, skapat förutsättningarna för brott, då de inte medvetet vägt in brottsförebyggande aspekter som viktiga komponenter i planeringen för bostadsområden.</p>
|
4 |
Bostadsbrott : vad kan vi göra för att minska risken för att bli utsatt?Oscarson, Lars, Carlsson, Andreas January 2004 (has links)
<p>I rapporten behandlas frågor rörande bostäder och vad som kan göras för att minska risken för att bli utsatt för inbrott. Vad kan privatpersoner göra för att förhindra att bli drabbade, och hur kan de kan agera i sitt bostadsområde. Ett exempel är grannsamverkan, som kan startas på initiativ av privatpersoner tillsammans med polisen. Polisen som hjälper till att strukturera upp riktlinjer. Kontaktnät skapas och ansvar delegeras ut och undergrupper är ett bra sätt att göra det på. Huvudingrediensen är att alla inblandade tar ansvar och är villiga att medverka mot en säkrare miljö. Enkla metoder som, att klippa en bortavarande grannes gräsmatta, eller att hänga upp sin tvätt på dennes torkvinda, kan göra att tjuven tror att någon är hemma och då väljer att avstå från att ”hälsa på.. Annat som kan bidra till att höja säkerheten är att installera bra larm och lås. I rapporten finns några bra förslag på hur sådant kan göras. Installeras säkra entrédörrar, fönsterdörrar (t.ex. altandörrar) och fönster med bra lås på. Allt för att dra ut på tiden och för att göra saker och ting mer högljudda för tjuven innan han kan ta sig in. Den tredje frågan som tas upp är hur polisen jobbar med offren när oturen har varit framme och tjuven har tagit sig in. Två olika polismyndigheter (Skövdes och Gävles) jämförs för att se om det finns några skillnader beträffande de åtgärder som vidtas. Vad gör polisen rent praktiskt och vad har polisen för information eller hjälp att erbjuda den/de drabbade.</p>
|
5 |
Brottsofferstöd : Polismyndigheten i Skåne och MalmöLeveau, Pierre January 2004 (has links)
<p>Rapportens syfte är att undersöka vilka skyldigheter polisen har att informera brottsoffer utifrån aktuell lagstiftning. Polisens lagstadgade informationsskyldighet gentemot brottsoffer regleras främst i regeringsformen, polislagen (1984:347), polisförordningen (1984:730) samt förundersökningskungörelsen (1947:948). Även undersöka hur polisen dokumenterar sin informationsskyldighet i Rationell Anmälans Rutin (RAR) samt beskriva det brottsofferstöd som polisen i Malmö har att erbjuda. Av rapporten framgår bl a att det är viktigt att polisen noggrant dokumenterar i RAR sin information till brottsoffer och har kunskap om vilka lokala hjälpinstanser som finns tillgängliga för brottsoffer. Detta för att de utsatta brottsoffren ska få den hjälp och det stöd som de är i behov av samt att underlätta för de handläggare vid polismyndigheterna som arbetar med brottsofferfrågor.</p>
|
6 |
Brottsprevention mot hembränt i BodenWinell, Johan, Palmgren, Thomas, Wikström, Magnus January 2004 (has links)
<p>Problemet med hembränd sprit i Sverige är inget nytt. Problemet började redan på 1400 talet när man började tillverka sprit. Hembränt är ett problem över hela landet och Boden är inget undantag. På grund av att hembränt är så billigt och lättillgängligt så blir det för ungdomar ofta en tidig inkörsport till sprit och andra droger. Som det ser ut idag så har polisen i Boden inte nog med resurser för att jobba riktat mot detta problem utan man jobbar mest utifrån tips. I brottsförebyggande syfte arbetar myndigheten med näringslivet och föreningslivet i en gemensam aktion som heter Team 49. Aktionen går ut på att förändra ungdomars attityder mot droger och höja debutåldern för alkohol. Hembräntsbutiken har öppet 24 timmar per dygn. Det finns ingen åldersgräns och den hembrända spriten är billig. Detta problem går att motverka med rätt medel och resurser. För att bekämpa problemet krävs att, man bildar någon form av arbetsgrupp, ökar antalet riktade insatser mot ungdomar, ökar informationen om riskerna med hembränd sprit, ökar mediesamarbetet samt skärper kontrollen. Vi har kommit fram till vårat resultat genom att studera litteratur och lagstiftning som lämpar sig för ämnet samt hållit intervjuer med personer som vi ansett kunna ge bra upplysningar.</p>
|
7 |
FricampareEriksson, Ulf January 2004 (has links)
<p>Denna rapport handlar om problem som uppstår med fricampare på ”tallheden” vid Piteå havsbad i samband med festivalen Piteå dansar och ler. Det är flera tusen ungdomar som söker sig dit och de campar i skogsdungen mellan den gamla och nya havsbadsvägen. Detta utgör ett problem för markägare, ordningsmakten och ett flertal föräldrar. Rapporten redovisar vilka möjligheter som finns för att motverka problemet samt vilka metoder polisen kan använda sig utav för att agera mot dessa ungdomar. Men framförallt om det går att hålla polisens medverkandegrad på en låg nivå, eller kan detta problem lösas utan att polisen griper in. Rapporten bygger på en kvalitativ metod i form av intervju och litteraturstudier. Resultaten kommer att visa att det finns enkla lösningar som påverkar hela problembilden till det bättre. Bara att skylta att det råder ett camping förbud på ”tallheden” och att de som bryter förbudet kommer att få ett straffansvar. Detta kommer att hindra en del ungdomar från att campa där. Om ungdomarna trots allt väljer att campa där kan polisen rapportera dem för ett egenmäktigt förfarande.</p>
|
8 |
KameraövervakningPersson, Sebastian, Sundqvist, Emil January 2004 (has links)
<p>Brottsligheten är ett stort problem för många människor i vårat samhälle. I dagens moderna samhälle satsas mer och mer resurser på brottsförebyggande åtgärder. Detta har gjort att kameraövervakning blivit alltmer vanlig på allmänna platser. Det stora hindret för kameraövervakningens utveckling har varit skyddandet av den enskilda personens integritet. Syftet med denna rapport är att dels ta reda på i vilken utsträckning kameraövervakning kan användas brottsförebyggande och dels ta reda på hur kameraövervakning kan användas ur bevissynpunkt. De frågeställningar som behandlas i rapporten är: Finns det någon begränsning för vilka allmänna utrymmen som kan kameraövervakas, måste länsstyrelsen granska och bevilja tillstånden för kameraövervakning eller kan användaren sätta upp kameror på eget bevåg, vad visar två svenska undersökningar som gjorts i Malmö på Möllevångstorget och i Helsingborg i Stadsparken. I rapporten har det kommit fram att resultaten med kameraövervakning kan skilja sig relativt mycket beroende på olika faktorer, däribland plats för övervakning och kombinationen med andra brottsförebyggande åtgärder. I det avslutande kapitlet diskuteras vilka orsaker som finns till de olika resultaten på Möllevångstorget i Malmö och i Stadsparken i Helsingborg. Betydelsen av den personliga integriteten tas upp till diskussion vad gäller vilka allmänna platser som kan kameraövervakas och vem som bör besluta om det.</p>
|
9 |
Krogvåld och ordningsvaktens arbeteLundin, Jörgen, Wälitalo, Mikael, Wennerström, Johan January 2004 (has links)
<p>Syftet med denna rapport är att få kunskaper om krogvåld och förstå ordningsvakters vardag och arbetssituation samt att ge förslag på brottsförebyggande åtgärder rörande krogvåldet. I arbetet beskrivs kort den verklighet som utspelar sig på landets krogar. Detta utifrån tre frågeställningar; alkoholens inverkan, ordningsvakternas arbete samt rutiner vid krogen. Vidare presenteras rutinaktivitetsteorin detta för att förstå de bakomliggande faktorer som gör att våld uppstår i krogmiljöer. Vi beskriver ocks beslutsteorin som ett verktyg för att förhindra och beivra krogvåldet. Arbetet bygger på olika kvalitativa och kvantitativa metoder. Vi har bl.a. sammanställt en enkät som besvarades av 25 ordningsvakter i Umeå.. Enkäten visar att det finns ett nära samband mellan nivån på alkoholkonsumtionen och våldsnivån i samhället. Trots att många våldsbrott begås efter alkoholkonsumtion får man inte glömma bort att den största delen av all alkoholkonsumtion inte resulterar i våld. När det gäller ordningsvakter och deras arbete på krogarna, kan vi konstatera att våld och framförallt hot är en stor del av ordningsvakters liv. Här belyser vi även ordningsvakters utbildning, utrustning och hjälpmedel. Vi förklarar även hur rutiner vid krogen, såsom närmiljön, in/utsläpp och kösystem påverkar. Vidare har vi också försökt att bena ut begreppen runt serveringstillstånd och annan viktig lagstiftning rörande alkohol på krogen.</p>
|
10 |
Petterbergsskolan i Trollhättan : en problemskola!Lejon, Rickard January 2004 (has links)
<p>Pettersbergsskolan har sedan början av –90 talet år tillbaka varit att betrakta som en problemskola. Oro, skadegörelse och våld har kommit och gått i vågor. Så vad kan man göra åt problemet. Kan man genom en djupare förståelse av bakomliggande faktorer arbeta mer effektivt mot det beteende som ungdomar med svaga sociala band och låg självkontroll visar upp? En del av skolans problembild hör samman med det bostadsområde som den får sina elever från. Det utanförskap som har blivit som en identitet för de som lever där går igen i många led och så även i skolan. Får man ingen uppmärksamhet för sina bra egenskaper så får man hålla tillgodo med den man får för sina dåliga egenskaper. En polisanmälan är inte det mest självklara att ta till i de lägen då någon som är under 15 år begår ett brott. Det är något som måste prövas noga i varje enskilt fall. Det viktiga är att man ser att de åtgärder som man vidtar får ett önskat resultat. Man måste veta vad det är man skall påverka innan man ger sig in i något. Rapporten syftar till att ge idéer om hur man skulle kunna angripa problemen på skolan genom kunskap och insikt om drivkrafterna bakom ett brottsligt beteende.</p>
|
Page generated in 0.0802 seconds