Bakgrund: Baby Friendly Hospital Initiativ bygger på Tio steg till lyckad amning och lanserades år 1991 i Sverige. Efter detta sågs en ökning av amningsfrekvensen. Nu 20 år efter införandet av Tio steg till lyckad amning sjunker amningsfrekvensen. Studier har visat att amningsutfallet påverkas av hur amningen initieras samt det stöd kvinnan får från vårdpersonal, partner och närstående. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva nyblivna mödrars erfarenheter av förberedelse och initiering av amning. Metod: En enkätstudie med slutna frågor där det fanns möjlighet till egna kommentarer på ett flertal av frågorna. Enkäten delades ut till nyblivna mödrar vid efterkontrollen på kvinnohälsovårdsmottagningen. Det var 98 kvinnor som deltog i studien. Svaren analyserades med statistikprogrammet SPSS version 18. Resultatet beskrivs med deskriptiv statistik och Chi-2 test användes. Resultat: Totalt ammade 64,9 % av kvinnorna helt vid efterkontrollen och 23,7 % ammade delvis. På kvinnohälsovårdsmottagningen hade de flesta kvinnorna diskuterat amning med sin barnmorska. Kvinnorna sökte även information själva på internet, i böcker, tidningar och hos närstående. Förstföderskorna sökte information i större utsträckning än omföderskorna. Drygt hälften av kvinnorna hade upplevt ett tillräckligt stöd från vårdpersonalen kring amningen och majoriteten av kvinnorna uppgav att deras partner var positivt inställd till amning. På BB hade 42,8 % av barnen tillmatats med bröstmjölksersättning och av dessa hade ca hälften fått det på medicinska indikationer och hälften hade fått det utan medicinsk indikation. Majoriteten av barnen använde tröstnapp vid efterkontrollen. Slutsats: Till stor del följs Tio steg till lyckad amning, men på vissa punkter ses brister i följsamheten. Kvinnorna hade önskat mer information och stöd i initieringen av amningen. Nyfödda barn tillmatades med bröstmjölksersättning utan medicinsk indikation och många barn introducerades för tröstnapp inom 2 veckor från födelsen.