Syftet inom den offentliga sektorn i Sverige är att allokera skattemedel på ett effektivt sätt. Trots detta förekommer ändå avvikelser vilka uppstår på grund av bristande budgetstyrning. Syftet med studien är därför att granska om ett slösaktigt beteende förekommer inom offentlig sektor och vad det beror på. Offentlig sektor präglas av inkrementell budgetering, vilket i många fall bidrar till att det slösas i slutet av en budgetperiod i rädsla att få mindre nästkommande år. Faktorerna inköpsprocess, kommunikation och kontroll har i tidigare studier visat sig ha stor påverkan på budgetstyrning. För att uppnå syftet har en kvalitativ forskningsstrategi använts där elva intervjuer har genomförts. Resultatet visar att det råder ett slösaktigt beteende inom offentlig sektor och att dessa både kan vara medvetna och omedvetna. Vi ser att det finns ett samband mellan samtliga studerade faktorer, där kommunikation och kontroll visade sig ha störst påverkan på ett slösaktigt beteende. Det råder brist på kommunikation mellan politiker och verksamheter vilket försvårar budgetstyrningen inom offentlig sektor. Det hade därför varit intressant, att i fortsatt forskning, undersöka i vilken utsträckning politiker samarbetar med anställda inom hela hierarkin och hur informationsflödet ser ut.