No description available.

No description available.

The fact that it is a shortage of housing in most parts of Sweden increases the need forconstruction of new homes. A time- and cost-effective solution of the problem can be foundin the modular housing industry where it is known to be a fast and safe production. Just likeany other construction the module housing needs to be stabilized against horizontal forces.A product that is well suited for this type of problem is cross-laminated timber (CLT). CLT isa wood panel product made from gluing together layers of solid lumber. Each layer is gluedperpendicular to the adjacent layer which enables the panel to achieve better structural rigidityin both directions.In this paper we study how a module built with a frame of cross-laminated timber canstabilize against the wind-load. We use calculations from the euro codes and handbooks toreach the conclusion. We find that CLT is well suited for this type of construction, though it isneeded to take actions against the slip and the overturn caused by the moment force. Thecalculations are made for a 6 stories high single module, without the supposed surroundingapartment building.

Bygg- och fastighetssektorn står för cirka en femtedel av de inhemska utsläppen av växthusgaser i Sverige. Som ett led i att minska klimatpåverkan från byggsektorn och öka medvetenheten om vilken betydelse olika materialval i byggskedet har för miljön avser regeringen att från den 1a januari 2022 införa krav på klimatdeklaration vid uppförande av nya byggnader. I denna rapport har livscykelanalyser utförts på fasadmaterialen puts, tegel, fibercementskivor och träpanel med syfte att belysa deras klimatpåverkan från produktionsskedet. Analyserna gjordes i enlighet med de riktlinjer Boverket satt upp vid införandet av krav på klimatdeklaration. Klimatdeklarationerna utfördes med hjälp av byggsektorns miljöberäkningsverktyg BM 1.0 där klimatpåverkan från materialen som ingick i varje fasadalternativ togs fram genom produktspecifika miljövarudeklarationer i möjligaste mån. Varje material mängdades, datan matades sedan in i miljöberäkningsverktyget för att erhålla ett resultat. Resultatet av rapporten visade att träpanelen av värmebehandlad furu var den mest fördelaktiga ur miljösynpunkt och där fibercementskivor monterade på träläkt kom närmast efter. Putssystemet hade ett något högre utsläpp än fibercementskivorna men inte i närheten av så höga utsläpp som kom från tegelfasaden. Den hade så pass höga utsläpp av växthusgaser att den bedöms vara oaktuell som fasadalernativ om man strävar efter att sänka klimatpåverkan från byggprocessen. / The construction and real estate sector accounts for about one fifth of the domestic greenhouse gas emissions in Sweden. As part of reducing climate impact from the construction sector and raising awareness of the importance of different material choices in the construction phase for the environment, the Swedish Government intends to introduce requirements for climate declaration when constructing new buildings from 1 january 2022. In this report, life cycle assessments have been carried out on the façade materials plaster, brick, fiber cement boards and wood panels with the aim of illustrating their climate impact from the production stage. This is carried out in accordance with the guidelines set by Boverket when introducing requirements for climate declaration. The climate declarations were carried out with the help of the construction sector's environmental calculation tool BM 1.0 where the climate impact from the materials included in each facade alternative was produced as far as possible by product-specific environmental product declarations. The amount of each material was entered into the environmental calculation tool to obtain a result. The results of the report showed that the wood panel of ThermoWood was the most advantageous from an environmental point of view and that fiber cement boards mounted on wood substructure was the second best alternative. The plaster system had a slightly higher amount of emissions than the fiber cement boards, but nowhere near the amount of emissions produced by the brick façade. The brick façade had such high greenhouse gas emissions that it is considered not to be an alternative if the aim is to reduce climate impact from the construction process.

Byggsektorn står idag för en stor del av landets CO2 utsläpp. Samtidigt läggs ett större fokus på att minska utsläppen och arbeta mer cirkulärt. För att utsläppen och påverkan på klimatet ska kunna minska behöver åtgärder vidtas inom branschen. Den första januari 2022 infördes en ny lag på att alla nya byggnader som uppförs där bygglov sökts måste kunna redovisa vilken klimatpåverkan på den aktuella byggnaden har med hjälp av klimatdeklarationer. Lagen avser alla aspekter i bygg, - och installationsprocessen i byggproduktionsskedet och målet är att lagen ska bidra till att minska klimatpåverkan. Även på en global nivå har det införts lagar och direktiv för att minska klimatpåverkan inom branschen, bland annat FN:s handlingsplan Agenda 2030 och EU:s direktiv 2008/98/EG som innehåller rättsliga ramverk som ska bidra till att EU närmar sig ett ”återvinningssamhälle” med hjälp av cirkulärt tänkande.   Cirkuläritet bygger på att hålla saker inom ett kretslopp och möjligheten att återbruka material inom byggsektorn. Branschen står inför en förändring från ett linjärt system som slutar med avfall, till ett cirkulärt där ett nytt systemtänkande kan involvera alla aktörer i värdekedjan, för att kunna minska på klimatpåverkan. Produktion av byggnadsmaterial har en stor klimatpåverkan och alternativ till att minska på den produktionen behövs ses över. Genom att återbruka byggnadsmaterial går det att undvika den stora klimatpåverkan som tillverkning av nya material har. Det finns vissa utmaningar med återbruk idag, bland annat brist på kunskap och resurser. En del av denna studie har fokuserat på att beräkna potentiell besparing i kg CO2e för fem olika material för att undersöka deras påverkan på klimatet. De material som använts i denna studie är tegel, stenull, glaspartier, stålbalk och trägolv. Dessa material är valda då det finns bra möjligheter för att återbruka dem.  Syftet med denna studie är att beräkna potentiell besparing i kg CO2e för de fem tidigare nämnda materialen och kunna ta reda på vilka av de återbrukade och nya materialen som är bäst att använda sig av, ur en klimatsynpunkt. Ett ytterligare syfte är att ta reda på vilka utmaningar som finns vid arbete med återbruk. Även aspekter som vilken aktör som har ansvar för att säkerställa kvalitén på de återbrukade materialen och vilken garanti som gäller är saker som behandlas i detta arbete. Studien avgränsar sig till att behandla aspekter som transport, rivning och produktion.  Målet är att beräkna hur stor klimatpåverkan i kg CO2e är mellan det nya och det återbrukade materialen samt att försöka fastställa vilken aktör som har ansvar för kvalitén och vilken garanti som gäller på materialen när de används på nytt. Slutligen kommer de utmaningar som finns vid arbetet med återbruk av byggnadsmaterial att behandlas.   Tillvägagångssättet i denna studie har varit att föra in värden från miljövarudeklarationer i byggsektorns miljöberäkningsprogram, BM, för de olika materialen och jämföra dem mot varandra. Klimatpåverkan för tillverkning av de återbrukade materialen beräknades som 0 kg CO2e.  Resultatet av studien visar att de återbrukade materialen har lägre klimatpåverkan än vad de nyproducerade materialen har, där trägolv visade sig ha den största produktionspåverkan. De slutsatser som kan dras ifrån studien är att genom att återbruka material kan byggsektorn minska sina utsläpp och bidra till att skapa en mer hållbar byggbransch. Det är dock idag är svårt att fastställa vem som har ansvar för kvalitet för återbrukade material och vilka garantier som gäller. / Today, the construction sector accounts for a large part of the countrys CO2 emissions, while a greater focus is placed on reducing emissions and working more circularly. In order to reduce the emissions and the climate impact, measures need to be taken within the industry. On the first of January, a new law saying that all new buildings that is built where planning permission has been applied for after January 2022 must be able to report the climate impact of the building with the help of climate declarations was introduced. The law covers all aspect of construction, - and the installation process in the building production stage. The goal is that the law will contribute to reducing the climate impact. Even on a global level, laws and directions have been introduced to reduce the climate impact within the industry. Among those are the UN´s environmental program Agenda 2030 and the EU´s directive 2008/98/EC witch contains a legal framework that will contribute to the EU approaching ”recycling society” using a circular mindset.  Circularity is based on keeping things within a cycle and that things should be reused. A change needs to happen in the construction industry from a linear system to a circular one where a new system thinking can involve all sharers in de value chain, in order to reduce the climate impact. Production of building materials has a large climate impact and by reusing materials you can reduce that impact by getting the materials into a cycle. By reusing building materials, it is possible to avoid the large climate impact that comes with manufacturing new materials. But there are certain challenges with recycling today, including a lack of knowledge and resources. This study has focused on comparing the climate impact of five different materials to investigate which of the effects the recycled and non-recycled materials has a greater impact on the climate. Responsibility, guarantee and quality play a big role in the handling of recycled materials. The materials used in this study are bricks, stone wool, glass sections, steel beams and wooden floors. These materials have been chosen due to their possibilitys of reuse. The porpose of this study is to compare the climate impact of the five previously mentioned materials and to be able to find out which of the recycled and new materials are the best to use from a climate poit of view. It is also to finns out what challenges there are when working with recycled materials. Aspects such as which actor is responsible for ensuring the quality of the reused materials and which guarantee applies are hingst hat are dealt with in this study.the study limits itself to dealing with aspects such as transport, demolition and production. The goal is to compare how big the climate impact in CO2e is between the new and recycled materials and to try to determine which actor is responsible quality and what guaranee applies to the materials when they are used again. Finally, the challenges that exist when working with reused building materials will be adressed.   The approach in this study has been to enter values from environmental product declarations into the construction sector´s calculation program, that is BM, for the various materials and to compare them against each other. The climate impact for manufacturing the recycled materials was assumed to be 0 kg CO2e.  The results of the study shows that the recycled materials have lower climate impact than the new ones. The conclusions that can be drawn from the study are that by reusing materials, the construction sector can reduce its emissions and contribute to creating a more sustainable construction industry. On the other hand it seems to be quite difficult to determine who is responsible for the quality of the materials and which guarantees apply today.

Concrete, which is one of the world's most used due to its properties such as strength, durability, malleability, etc., has a negative characteristic, which is its climate impact, or rather it is concrete's most important component, cement, which has a negative climate impact during its manufacturing process. Today, climate-improved alternatives to the traditional gray concrete have been developed, which means that some cement is replaced with slag (GBBS) or fly ash (FA) and thus the concrete has a lower climate impact. A disadvantage of the climate-improved concrete is that it has a lower strength development at lower temperatures.  The purpose of the work is to investigate which measures are most effective to be able to cast green concrete at lower temperatures and still achieve the set requirements regarding strength and form tearing. Investigation is done through the HETT22 software, which is a forecasting tool for simulating the temperature and strength development of the concrete in different types of construction elements. The simulations take place at an air temperature of -5 °C and a wind speed of 7 m/s with five different concrete recipes to find which amount of slag is suitable for the given construction part with different combined and optimized measures.   The results of the simulations showed that the form tearing time increases with a higher percentage of slag content in the concrete mixture and may risk early freezing. In the case of measures with, for example, too high a power or too thick insulation, there is a risk of exceeding the maximum temperature of 60°C in the construction. With properly balanced and taken measures, it is possible to cast with a slag content of up to 40% and still achieve a strength of 6 MPa during 18 hours for wall elements and 28 MPa during 100 hours for joists.

<p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

<p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Loftgången tog sitt fäste kring miljonprogrammet som en billigare variant på bostadshus. Detta främst då varje hiss betjänar fler lägenheter per våning jämfört med vad som uppnåddes med tidigare bostadstyper. Samtidigt genererar denna typ av lösning en effektivare användning av boytan med en möjlighet till konsekventa lägenhetsindelningar då entréerna ligger på utsidan av fasaden. Då loftgångarnas primära huvudsyfte är att vara så kostnadseffektiva som möjligt så blir oftast det arkitektoniska uttrycket i fasaden bortprioriterat såväl som insynen och dagsljusinsläppet. I denna rapport kommer för- och nackdelar med loftgångsbyggnader att ställas mot varandra, med information hämtat från både litteratur, internet och företag. Förslag till lösningar gällande reducerad insyn, dagsljusinsläpp, byggnadens arkitektoniska uttryck samt några andra aspekter kommer presenteras, för att till slut resultera i ett gestaltningsförslag till en modern och optimerad loftgångsbyggnad / The access balcony buildings took place around the million program as a cheaper version in residential buildings. This mainly because each elevator serves more apartments per floor compared to what was achieved with previous housing types. At the same time, this type of solution generates a more efficient use of the living space, with the possibility of consistent apartment divisions when the entrances are located on the outside of the facade. Since the primary purpose of access balconies is to be as cost-effective as possible, the architectural expression in the facade is usually out of priority as well as the lack of privacy and daylighting. In this report, the pros and cons of access balcony buildings will be set against each other, with information retrieved from literature, the Internet and companies. Proposals for solutions for reduced visibility, daylight emission, architectural expression of the building and some other aspects will be presented, to ultimately result in design proposals for a modern and optimized access balcony building.

Examensarbetet undersöker möjligheter med utbytet av naturgrus som är en ändlig resurs mot krossat berg som ballast i betong. Rapporten redovisar resultat av olika provningsmetoder som sker i laboratorium. Fem kvantitativa parametrar undersöks för att avgöra betongens arbetbarhet. De olika parametrarna ger svar på hur färsk betong beter sig med helkrossad ballast. Genom analyser av redovisat resultat har ett förslag för en lämplig metod med fyra parametrar tagits fram. Parametrarna är kornkurva, flisighetsindex, flowtable samt sättmått. Denna metod kan användas för att undersöka betongens arbetbarhet på ett mer standardiserad och effektivt sätt. Undersökningar ska kunna ge riktvärden på om materialet kan vara lämpligt för användning i betong avseende arbetbarheten samt kunna utnyttja metoden för framtida implementeringar. / The thesis examines possibilities for the exchange of natural gravel in comparison to crushed rock as ballast in concrete. The report presents the results of various tests that are executed in a laboratory. Quantitative parameters are investigated to determine the workability of the concrete. The different parameters give an answer to how recent blended concrete behaves with full crushed ballast. Through an analysis of the tests’ results a proposal for a suitable method, with four parameters, has been developed. The parameters are grain curve, tile index, flowtable and measurements of settlements. This method can be used to investigate the concrete's workability in a more standardized and efficient way. These investigations are meant to provide guideline for possibilities to use the specific crushed material for concrete in terms of workability as well as optimizing the method for future implementations.