Denna uppsats handlar om byn Nyeds-Hedås. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka demografiska förändringar i byn under perioden 1880-1910: hur Hedås befolkningsstorlek, befolkningssammansättning och näringsliv förändrats under tidsperioden samt vilka förändringar som kan kopplas till de stora samhällsförändringar som skett i Sverige som helhet. Materialet har bestått av folkräkningar från åren 1880, 1890, 1900 och 1910, in- och utflyttningslängder och den häradsekonomiska kartan. En kvantitiv och demografisk metod har använts för att sammanställa statistik, utifrån folkräkningarna och in- och utflyttningslängderna, om befolkningsstorlek, ålders- och yrkesstruktur och utflyttningsgrad i byn som sedan analyserats för att komma fram till möjliga kopplingar till samhällsförändringarna i Sverige. Den häradsekonomiska kartan var den enda tillgängliga användbara kartan över byn under tidsperioden och därför har inte två kartor kunnat ställas mot varandra för en direkt jämförelse av förändringar i bebyggelsen. Istället har slutsatser kring bebyggelse och näringsliv grundats i en analys av den enskilda kartan. Mellan åren 1880 och 1910 minskade Hedås befolkning från 216 invånare till 133. Den största orsaken var utflyttning. Det kan konstateras med säkerhet att flera utflyttningar orsakades av emigrationsvågen till Amerika, vilken var aktuell i hela Sverige, men många kan även ha lockats av den höga efterfrågan på arbetskraft inom industrin, grundat i den pågående industrialiseringen. Majoriteten av de utflyttade var kvinnor och många var i ung ålder, vilket reflekteras i en anmärkningsvärd nedgång i den unga befolkningen. Undersökningen har inte visat några stora förändringar i yrkesstruktur då många invånares yrken inte var specificerade i materialet. Byn är lokaliserad där flera vägar som leder till kringliggande byar sammanstrålar. Detta innebär att Hedås troligtvis hade många genomresande och var ett sorts centrum för näringsliv, vilket kan förklara varför bebyggelsen var tätare än byarna runt i kring. Befolkningsminskningen, med minskat utbud och efterfrågan på varor som följd, påverkade troligtvis näringslivet i byn negativt.