Behov av hemrehabilitering är önskvärt och har visat sig medföra positiva effekter för individens hälsa och välmående. Rehabilitering i hemmet ger arbetsterapeuten en ökad förståelse för vilka behov patienten har och vilka insatser som behöver göras. Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta inom lasarettsanknuten hemrehabilitering för patienter med stroke. En kvalitativ metod valdes och sex legitimerade arbetsterapeuter intervjuades. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visar bland annat i kategorin ADL-träning med rätt förutsättning, att hemmiljön spelar en viktig roll för att patienten ska kunna utföra aktiviteter. Resurser och samarbete ger både för- och nackdelar för rehabiliteringen som möjliggör och begränsar respondenternas yrkesutövande. Arbetssättet medför individuellt utformad rehabilitering handlar om att utgå ifrån patientens förutsättningar och förmågor för att kunna ge så bra vård som möjligt. Diskussionen beskriver vikten av patientens stöd i den fysiska och sociala miljön, samt arbetsterapeutens strategier för att stödja patienten i rehabiliteringen.

No description available.

Title: The effect of progressive static stretching on treatment of spastic paraparesis in patients with cerebral palsy Objectives: The goal of this dissertation is to evaluate the effect of progressive static stretching on treatment of spastic paraparesis in patients with paraparetic form of cerebral palsy (CP). Elements chosen for the treatment were those of the therapeutic concept Guided Self-rehabilitation Contract by French professor Jean-Michel Gracies, which is presented in detail in the theoretical part of the dissertation. Methodology: This dissertation has a theoretical-empirical character. First theoretical part of the dissertation is in a form of a research on the topic of spasticity and diagnosis and treatment of spastic paresis according to the concept of J.-M. Gracies. Second experimental part of the dissertation evaluating the effect of the selected treatment for spastic paresis in people with cerebral palsy, has a form of pilot qualitative research, which was attended by 6 participants. At the beginning of the research each participant has undergone an entrance examination that evaluated spasticity using at first an unique assessing protocol Five step clinical assessment and consequently a surface electromyography. Based on this examination, each participant was instructed to follow...