Den västerländska kanon har varit ett omdiskuterat begrepp ända sedan dess intåg i litteraturvetenskapliga kretsar - en debatt som pågår ännu idag. Debatten har främst kommit att handla om kanons legitimitet i förhållande till dess representation, då den sedan uppkomsten främst har representerats av litteratur skriven av västerländska män. År 2004 uppmärksammades debatten i Norden, vilket resulterade i att Danmark fick en etablerad kulturkanon, som syftar till att representera det danska kulturarvet. Detta inspirerade till en liknande debatt i Sverige, där folkpartisten Cecilia Wikström lade fram ett förslag på en liknande svensk kulturkanon för att därmed stärka det svenska kulturarvet. Detta förslag möttes av kritik från olika håll, vilket vi undersöker i denna uppsats för att ge en bild av kanons många aspekter. Uppsatsen är uppdelad i två delar: en makroanalys och en mikroanalys. Makroanalysen undersöker forskning kring kanonteorier, kanondefinitioner, kanoniska egenskaper och kanonrepresentation, för att kunna erhålla en tolkning och vidare en förståelse för vad som utgör kanon. Mikroanalysen är en undersökning som utmärker och legitimerar en romans plats i kanon, utifrån resultaten i studiens första del. Litteraturobjektet är Gustave Flauberts Madame Bovary från 1857, då den förekommer på flera kanonlistor, och är både hyllad och kritiserad. Litteraturen vi granskar består av etablerad litteratur som är representerad i kanon i egenskap av en manlig västerländsk författare, för att undersöka i vilken mån de kanoniska egenskaperna går att utröna i verket, och med detta motivera dess plats i kanon. Makroanalysen visar att kanon fortfarande till största del är representerad av västerländska män. Detta, visar forskningen, beror på traditionella urvalsprocesser som inte alltid följer samhällets utveckling mot jämlikhet och mångfald. Likväl har det uppstått en del alternativa listor och forskning som bidrar till att de försummade författarskapen representeras i kanon. Mikroanalysen visar korrelationen med resultaten i makroanalysen. Madame Bovary besitter de kanoniska egenskaper som eftersträvas i kanon genom stil och särart, tradition, värderingar, kulturarv samt står emot tidens tand. Resultaten av studien visar att det inte alltid handlar om de kanoniska egenskaperna per se, utan att det snarare är vad ett litterärt verk representerar i relation till det litterära fältet, eller den kanoniska diskursen, som avgör vad som anses vara kanoniskt eller ej. / The Western canon has been a debatable topic ever since its entry into the field of literature - a debate that is still on-going. The focus of this particular debate has primarily been about the canons legitimacy in relation to its representation, since it is mostly represented by literature written by Western males. In 2004, the debate was brought to attention in Scandinavia, which resulted in an established culture canon in Denmark, which intended to represent the Danish cultural heritage. This inspired a similar debate in Sweden, where the politician Cecilia Wikström suggested a similar Swedish cultural canon, in order to strengthen the Swedish cultural heritage. This suggestion was met by critique from different directions, which our study is partly based on. This thesis study is divided into two parts: a macroanalysis, and a microanalysis. The macroanalysis analyses research about canon theories, canon definitions, canonical qualities, and canon representation, in order to establish an interpretation and understanding of the constituents of the canon. The microanalysis is a study that distinguishes and legitimizes a novel’s place in the canon, based on the results from the macroanalysis. The literary object of this study is Gustave Flaubert’s Madame Bovary from 1857, since it is recurrent in many lists of canonical works, and has been both praised and criticised throughout the years. The literature that is studied is established literature represented in the canon as a work of a Western male writer, in order to study how the canonical qualities are represented in the novel, and thus legitimise its place in the canon. The results from the macroanalysis show that the Western canon is still mostly represented by Western males. Research indicates that this is due to traditional sampling processes, which do not always follow the development in society towards equality and cultural diversity. However, some alternative canonical lists have emerged, as well as research that has contributed to further representation of previously neglected authorships to the canon. The microanalysis shows the correlation with the results from the macroanalysis. The canonical qualities of style and peculiar nature, tradition, values, cultural heritage and standing the test of time, are all represented in Madame Bovary. The results of this study indicate that it is not always about the canonical qualities per se; it seems to be more about what a literary work represents in relation to the literary field, or the canonical discourse, that determines what is considered as being canonical or not.