Bakgrund: Alzheimer och vaskulär demens är de vanligaste demensdiagnoserna som drabbar den äldre patienten. Diagnoserna påverkar patienten olika beroende på var i hjärnan skadan sitter. Agitation, oro och svårigheter att förstå sin omgivning är dock vanliga symptom. Husdjursrobot definieras som ett gemensamt begrepp då det finns olika benämningar för tekniken. Denna teknik har blivit vanligare att använda inom vården särskilt t inom äldreomsorgen som terapi för patienter med demensdiagnos och syftet är att förbättra deras välbefinnande och livskvalité. Syfte: Att beskriva vårdpersonalens erfarenhet av husdjursrobotar i omvårdnaden av patienter med en demensdiagnos. Metod: En allmän litteraturöversikt där resultatet baserades på tolv artiklar varav sex med mixad metod, fem kvalitativa och en kvantitativ. Resultat: Analysen av resultaten resulterade i tre kategorier: omvårdnad, vårdmiljö och designens betydelse. Vårdpersonal som beskriver att arbetsmiljön i demensvården ofta är psykiskt påfrestande erfor att arbetsmiljön blir mindre psykiskt påfrestande vid användning av husdjursrobot. Slutsats: Husdjursrobot är ett viktigt och positivt verktyg som både gynnar vårdpersonalen och patienten med demensdiagnos. När patienterna med demensdiagnos integrerade med husdjursrobot, såg vårdpersonalen att tekniken husdjursrobot frambringade känslor som kärlek och trygghet. / Background: Alzheimer’s and vascular dementia are the most common dementia diagnoses affecting elderly patients. Dementia affects patients differently depending on the location of the damage in the brain. Agitation, anxiety and difficulty understanding one's surroundings are, however, common symptoms. Pet robots is defined as a common term, as although this technology has various names. This technology has become more common to use in healthcare particularly in elderly care as therapy for patients with dementia and the aim is to improve their well being and life quality. Purpose: Is to describe the nursing staff's experience with pet robots in the care of patients diagnosed with dementia. Methods: A general literature review was conducted on twelve articles, six of which were mixed methods, five qualitative, and one quantitative. Results: The analysis of the results was separated into three categories: nursing; the care environment; and the design’s importance for the interaction. The care staff, who often describe the work environment in dementia care as psychologically stressful, found that their work became less psychologically stressful when using a pet robot. Conclusion: Pet robots are an important and positive tool that benefits both patients with a diagnosis of dementia and the staff responsible for their care. When patients with a diagnosis of dementia integrated with the pet robot, the care staff could see that the pet robot brought out emotions such as love and security.