Syftet denna studie var att undersöka omsorgspersonalens attityder kring psykisk ohälsa hos äldre, hur det arbetas kring psykiska ohälsa på äldreboenden och vad för verktyg de har för att motverka det. Samt att uppmärksamma ifall omsorgspersonalen kan se brister eller förbättringsområden inom äldreomsorgen och arbetet med äldres psykiska ohälsa. Studiens empiri samlades in genom 6 semistrukturerade intervjuer med undersköterskor, från olika kommuner och äldreboenden i Sverige. Den insamlade materialet har sedan tolkats och analyserats utifrån tidigare forskning, samt utifrån det teoretiska begreppet professioner och Fischbeins & Ajzens (1975) teori om överlagd handling. Resultatet visar att det finns blandade attityder hos deltagarna men alla var eniga om att psykisk ohälsa är vanligt hos äldre på äldreboenden. De flesta respondenterna menar att psykisk ohälsa hos äldre det är ett problem och något det behövs jobbas med, men att det hos andra respondenter fanns en attityd att psykisk ohälsa inte är ett problem utan en naturlig del av åldrandet. I empirin lyfts det fram att det inte finns tydliga handlingsplaner eller riktlinjer kring hur omsorgspersonalen inom äldreomsorgen ska bemöta psykisk ohälsa hos äldre. Empirin visar att omsorgspersonalen får information att de ska försöka ta sig tiden och prata med och lyssna på de äldre, men menar att den tiden inte finns. Detta är en av bristerna som uppmärksammast i studien. Utöver tiden är bristerna enligt respondenterna personalbrist, bristen på personal med lämplig utbildning och indragningar av aktiviteter för de äldre. Enligt respondenterna är lösningar för dessa brister och förbättringsområden inom äldreomsorgen att omsorgspersonalen får utbildning och kunskap inom psykisk ohälsa och bemötande för att kunna ge äldre en högre livskvalitet och meningsfull vardag. Att öka insatser såsom aktiviteter och sysselsättning för att bryta isoleringen hos de äldre och till sist lyfter de upp samtalsstöd för de boende men även personalen. Att de äldre kan få hjälp och stöttning av någon med rätt kompetens för att motverka deras psykiska ohälsa, och att personalen skulle kunna ha en ventilationskanal, där de kan öppna upp sig och få hjälp med att bearbeta jobbiga eller tunga saker som skett under arbetet. / The purpose of this study is to investigate how caregivers’ attitudes are towards mental illness amongst elderly, if there is any work being conducted towards mental illness in nursing homes andif the caregivers have any preventative tools to battle mental illness. Also, to observe if the caregivers could see deficiencies or areas that need improvement in the elderly care or in the work with elderly mental illness. The empirical parts of the study were collected through six semi-structured interviews with assistant nurses, from different municipalities and nursing homes in Sweden. The collected material has been interpreted and analyzed, based on earlier research, and through the theoretical concept of professions and Fischbeins and Ajzens (1975) theory of reasoned actions. Results show that there are mixed attitudes among the participants, though everyone agreed that mental illness is common amongst the elderly in nursing homes. The majority of the respondents mean that mental illness in the elderly is a problem and something that needs to be addressed, but other respondentsmeant that mental illness isn’t a problem but for a fact a natural part of aging. From the empirical results it is emphasized that there are no clear action plans or guidelines on how the nursing staff in nursing homes are supposed to respond to mental illness in the elderly. The empirical evidence shows that the nursing staff are given information that states that they should try to take the time to talk and listen to the elderly, but such time does not exist. That is one of the deficiencies that has been noted from the study. In addition to the lack of time the deficiencies are according to the caregivers because of staff shortage, lack of staff with appropriate education and withdrawal of activities. According to the respondents, the solutions of these deficiencies and areas of improvement in the elderly care are that the nursing staff receive more education and knowledge towards mental illness and treatment to be able to give the elderly a higher quality of life and a meaningful everyday life. Increased efforts with activities and meaningful occupation to break the seclusion of the elderly, and finally, respondents want to introduce conversational support for the residents and staff. The introduction of conversational support so that the elderly can get help from someone with the right education and skills to counteract their mental illness, and so that the nursing staff also could have a way to ventilate, so the staff can open up and get help with processing difficult or heavy things that happened during work.