Diploma thesis "Social Work with People with Schizophrenia" deals with global life - sustaining situation of people who have in some part of their lives the experience with schizophrenia or with some similar disease from the same range. Theoretical part of this work presents basic facts about schizophrenia - about the course of this disease and about the treatment possibilities and also tries to outline - how are the possibilities of "successive care" it means the care which people with schizophrenia can find after their hospitalization after they enter the psychiatric care and start to use medicine and start attending psychotherapy. One of the aims of this thesis is to map how the real possibilities are for the people with schizophrenia after they return after their psychotic episode to "regular" life and try to live normally how to work, start relationships, engage in their hobbies etc.

Health care reimbursement is changing, and hospitals are finding it difficult to receive payment due to insurers' denial of services already rendered to patients. A denial can be considered an underpayment by the insurer to the hospital. Using a Six Sigma approach, a large hospital system in the southeast United States found that individual hospitals were not focused strictly on denials, but other tasks as well. Hospital administrators conducted a literature review and found that centralizing denials management team has improved reimbursement outcomes elsewhere. Therefore, the hospital system implemented a centralized denials unit to focus on overturning insurer denials while the patient was still hospitalized. The purpose of the project was to develop an evaluation plan to determine whether the pilot centralized denials management unit could overturn an additional 5% or more of the concurrent denials compared with the current individual hospital-based denials management approach. The quantitative evaluation plan will guide review of data collected from one organization to determine payer trends on the types of denials received and reasons for the denials. Understanding the pattern of denials is expected to uncover opportunities for denials coordinators in the dedicated centralized management unit to challenge payers based on contract language or medical necessity. If the centralized denials management unit is shown to reduce denials, it will be considered for expansion corporate wide. The social change expected through a successful denials management unit program is that the hospitals in the system will recover payment for services rendered and will be able to continue to provide quality care in the communities they serve.

acase@tulane.edu / The Zambian Ministry of Health (MOH) National Malaria Control center (NMCC) adopted artemisinin combination therapy (ACT) as a first-line antimalarial drug for uncomplicated malaria in 2003, and included rapid diagnostic testing (RDT) in its case management guidelines to reduce over-diagnosis of malaria and over-prescription of antimalarials. Prior research has highlighted gaps in the malaria case management process in Zambia, especially in diagnosis and treatment. The first paper of this study aimed to build quality indices or indicators for the four components of malaria case management: assessment, diagnosis, treatment and counseling. The Zambia MOH/NMCC conducted a nationally representative health facility survey in 2011 with the Malaria Control and Evaluation Partnership in Africa. The mean assessment quality (percentage of assessment items correctly completed) rate was 49.9%. The diagnostic quality (concordance with gold standard diagnosis) rate was 82.4%, with 86.9% sensitivity and 79.4% specificity. The treatment quality rate (correct treatment for those needing antimalarials and no treatment for patients not needing it) was 89.6%, and the mean counseling quality (percentage of counseling items correctly completed) rate was 48.6%. The second paper investigated factors association with each of the four components of malaria case management. Supervision was significantly associated with assessment and counseling but not diagnosis and treatment. Health facility managing authority was associated with assessment and diagnosis. Availability of blood tests was associated with correct diagnosis, and diagnosis was strongly associated with treatment. Malaria endemicity and availability of IMCI guidelines were associated with counseling quality. The third paper investigated the associated between counseling and patient recall of treatment regimen, and found that they were associated as hypothesized. The Zambia NMCC has improved the quality of malaria case management over previous years, although it is recommended that more health facility surveys are conducted in order to study the change in health worker performance over time. / 1 / Louie Rosencrans

<p>Syftet med uppsatsen var att undersöka hur personer som har ett personligt ombud för psykiskt funktionshindrade upplevde dennes insatser. Undersökningen gjordes med kvalitativa individuella intervjuer. Dessa genomfördes, i likhet med hela forskningsprocessen med ett fenomenologiskt förhållningssätt. Detta teoretiska val kändes naturligt då syftet med uppsatsen var att undersöka informanternas egna upplevelser. Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades sedan enligt en fenomenologisk analysmetod och presenterades därefter i undersökningens resultatkapitel. I analyskapitlet användes Johan Asplunds socialpsykologiska teori om social responsivitet för att belysa uppsatsens resultat. De analysverktyg som används är Asplunds begrepp, "konkret socialitet" och "abstrakt socialitet".</p>

<p>Idag riktas allt mer fokus i samhällsdebatten och i politiken på personer med</p><p>allvarlig psykisk sjukdom. Man debatterar dels hur samhället skall kunna tillhandahålla en</p><p>högkvalitativ vård och ett bra omhändertagande, men också ur ett samhällsekonomiskt</p><p>perspektiv. Den psykiatriska slutenvårdens kostnader är höga och debatten handlar ofta om</p><p>hur dessa kostnader skall kunna reduceras.</p><p>Denna studie vill titta närmare på om metoden Case management enligt</p><p>Assertive Community Treatment (ACT) kan bidra till att den psykiatriska</p><p>slutenvårdskonsumtionen minskar för personer med allvarlig psykisk sjukdom. För att</p><p>granska detta har intervjuer med fyra brukare använts där frågeställningen var fokuserad på</p><p>deras subjektiva upplevelser av att erhålla Case management enligt ACT under en period av</p><p>tre år. Vidare granskades skattningar enligt Kvalitetsstjärnan som utförts under en tre års</p><p>period. Därefter inhämtades statistik från databas avseende respondenternas konsumtion av</p><p>psykiatrisk slutenvård under tre år. Dessutom har artiklar i ämnet Case management kontra</p><p>psykiatrisk slutenvård granskats.</p><p>Resultaten av intervjuerna visade att respondenterna upplevt att Case</p><p>management enligt ACT hade varit viktigt för dem för att undvika psykiatrisk slutenvård.</p><p>Kvalitetsstjärnans resultat visade på en ökad livskvalitet, minskade besvär och detta i</p><p>kombination med en minskad konsumtion av psykiatrisk slutenvård. Vidare visade statistiken</p><p>från respondenternas psykiatriska slutenvårdskonsumtion att antalet inläggningar minskade</p><p>och antalet dagar som inläggningarna varade minskade också. Den dokumentation som</p><p>granskats i vetenskapliga artiklar visar att Case management enligt ACT är den metod som</p><p>bäst medverkar till att den psykiatriska slutenvårdskonsumtionen minskar.</p><p>Slutsatsen är att genom arbetssättet Case management enligt ACT tillsammans</p><p>med en hög programtrohet och validerade mätmetoder såsom Kvalitetsstjärnan kan den</p><p>psykiatrisk slutenvårdskonsumtion för personer med allvarlig psykisk sjukdom minska.</p><p>Nyckelord: Case management, Assertive Community Treatment, ACT,</p><p>Kvalitetsstjärnan, psykiatrisk slutenvårdskonsumtion.</p>

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur personer som har ett personligt ombud för psykiskt funktionshindrade upplevde dennes insatser. Undersökningen gjordes med kvalitativa individuella intervjuer. Dessa genomfördes, i likhet med hela forskningsprocessen med ett fenomenologiskt förhållningssätt. Detta teoretiska val kändes naturligt då syftet med uppsatsen var att undersöka informanternas egna upplevelser. Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades sedan enligt en fenomenologisk analysmetod och presenterades därefter i undersökningens resultatkapitel. I analyskapitlet användes Johan Asplunds socialpsykologiska teori om social responsivitet för att belysa uppsatsens resultat. De analysverktyg som används är Asplunds begrepp, "konkret socialitet" och "abstrakt socialitet".

Idag riktas allt mer fokus i samhällsdebatten och i politiken på personer med allvarlig psykisk sjukdom. Man debatterar dels hur samhället skall kunna tillhandahålla en högkvalitativ vård och ett bra omhändertagande, men också ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Den psykiatriska slutenvårdens kostnader är höga och debatten handlar ofta om hur dessa kostnader skall kunna reduceras. Denna studie vill titta närmare på om metoden Case management enligt Assertive Community Treatment (ACT) kan bidra till att den psykiatriska slutenvårdskonsumtionen minskar för personer med allvarlig psykisk sjukdom. För att granska detta har intervjuer med fyra brukare använts där frågeställningen var fokuserad på deras subjektiva upplevelser av att erhålla Case management enligt ACT under en period av tre år. Vidare granskades skattningar enligt Kvalitetsstjärnan som utförts under en tre års period. Därefter inhämtades statistik från databas avseende respondenternas konsumtion av psykiatrisk slutenvård under tre år. Dessutom har artiklar i ämnet Case management kontra psykiatrisk slutenvård granskats. Resultaten av intervjuerna visade att respondenterna upplevt att Case management enligt ACT hade varit viktigt för dem för att undvika psykiatrisk slutenvård. Kvalitetsstjärnans resultat visade på en ökad livskvalitet, minskade besvär och detta i kombination med en minskad konsumtion av psykiatrisk slutenvård. Vidare visade statistiken från respondenternas psykiatriska slutenvårdskonsumtion att antalet inläggningar minskade och antalet dagar som inläggningarna varade minskade också. Den dokumentation som granskats i vetenskapliga artiklar visar att Case management enligt ACT är den metod som bäst medverkar till att den psykiatriska slutenvårdskonsumtionen minskar. Slutsatsen är att genom arbetssättet Case management enligt ACT tillsammans med en hög programtrohet och validerade mätmetoder såsom Kvalitetsstjärnan kan den psykiatrisk slutenvårdskonsumtion för personer med allvarlig psykisk sjukdom minska. Nyckelord: Case management, Assertive Community Treatment, ACT, Kvalitetsstjärnan, psykiatrisk slutenvårdskonsumtion.

Hurricane Ike struck the coast of Texas on September 13, 2008. The Federal Emergency Management Agency (FEMA), a branch of the United States Department of Homeland Security, implemented a Disaster Case Management Pilot (DCM-P) project to help residents of the impacted areas recover from the devastation caused by the hurricane. Disaster case managers employed by the three larger recipient organizations selected for the project by FEMA served as the link between the victims and the desired resources. The purpose of this study was to evaluate stress levels of the disaster case managers employed through the ten smaller faith-based organizations that make up one of the larger recipient organizations providing case management services to victims. Questionnaires based on the Job Stress Survey developed by Spielberger and Vagg were mailed to 145 disaster case managers employed by the faith-based recipient organization. Of the 145 questionnaires mailed out, 89 were completed and mailed back for data analysis. Based on answers selected by the respondents, frequency and severity scores for each of the thirty stressors identified through the instrument were calculated. Based on severity and frequency scores for the stressors, scores were calculated for the job stress index and two subscales, the job pressure index and the lack of support index. Findings showed that both the most severe and the most frequently experienced stressors were caused by aspects of the job itself that related to job pressure. Furthermore, many of the same items that were rated as having the highest severity of stress were also the most frequently experienced stressors.

Bakgrund: Bakgrunden till denna c-uppsats var ett uppdrag som givits av Åre kommun som ville kartlägga målgruppen psykiskt funktionsnedsattas livssituation. Syfte: Syftet med denna c-uppsats var att få kunskap om levnadsvillkor för målgruppen psykiskt funktionsnedsatt. De livsområden som valts att studera är, boende och fritid. Metod: Strävan var att genomföra en totalundersökning, genom en kvantitativ och kvalitativ enkätundersökning. Urvalskriterium var personer över 18 år bosatta i Åre kommun, och som sökt hjälp/stöd på grund av psykisk funktionsnedsättning. Resultat: Detta resulterade i en urvalsgrupp av 20 personer varav 16 svarade, svarsfrekvens 80 %. 13 personer var i arbetsför ålder, en av dessa angav lön som sin huvudsakliga inkomstkälla. Samtliga i urvalsgruppen hade ett eget boende, ingen var hemlös och ingen bodde i gruppboende eller servicehus. Majoriteten var nöjd med sitt boende. De vanligaste stöd insatserna i hemmet var boendestöd och hemtjänst. De aktiviteter som utfördes var ensamaktiviteter, passiva aktiviteter inom hemmets fyra väggar. Det fanns flera aktiviteter personerna önskade utföra, aktiviteter som var tillsammans med andra samt fysiska. Slutsats: Resultatet av denna undersökning visar att ensamhet och dålig ekonomisk situation är ett hinder för målgruppen psykiskt funktionsnedsatta. Detta är inget liv personerna önskar att leva. De vill utför aktiviteter utanför sitt hem. De önskar vara delaktiga i samhället inte segregerade.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2003. / Härtill 5 uppsatser.