På histopatologiska laboratoriet vid Länssjukhuset Ryhov i Jönköping är dehydreringsprocessen i dagsläget förlagd över natt. För upprätthållande av god kvalitet på diagnos med förbättrat provflöde och utnyttjande av instrumentens fulla kapacitet önskas att ett kortare dehydreringsprogram implementeras och förläggs dagtid. Syftet med denna studie var således att utvärdera ett kortare dehydreringsprogram för stansbiopsier från human hud och portio. Detta har gjorts utifrån cellmorfologiska bedömningsgrunder och bedömning av färgkvalité av rutinfärgning med Hematoxylin och Eosin samt specialfärgningarna polykrommetylenblått enligt Unna, Periodic acid-Schiff och Giemsa. Ett material om 87 biopsier från human hud samt portio dehydrerades fördelat över gällande rutinprogram samt utvärderat kortprogram. Preparaten bedömdes sedan utifrån snittbarhet, morfologisk kvalité samt färgbarhet och diagnostiserbarhet. Resultatet av undersökningen visade att mindre stansbiopsier från kortprogrammet varit enkla att snitta samt att dessa erhållit genomgående goda resultat från övriga bedömningar. Däremot var de större biopsierna mer svårsnittade samt uppvisade fler dehydreringsartefakter när dessa dehydrerats i kortprogram. Sammantaget konstaterades att det korta dehydreringsprogrammet skulle kunna implementeras för mindre stansbiopsier från hud och portio på histopatologiska laboratoriet vid Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. / At the histopathological laboratory at Ryhov County Hospital in Jönköping the dehydration process is currently scheduled during nights. To maintain good diagnostic quality with improved sample flow and use of the instruments full capacity an implementation of a shorter dehydration program scheduled during daytime was needed. The purpose was thus to evaluate a shorter dehydration program for punch biopsies of human skin and portio. The evaluation was based on ratings of cellular morphology and quality of routine staining with Hematoxylin and Eosin as well as special staining with polychrome methylene blue according to Unna, Periodic acid-Schiff and Giemsa. A material containing 87 biopsies was dehydrated distributed between current routine program and the evaluated shorter program. The specimens were rated on the basis of ability to section, morphological and staining quality along with diagnostic ability. The results of the survey showed that smaller punch biopsies run in the shorter dehydration program were easy to section and received good results in general. In contrast, larger biopsies were more difficult to section and showed more dehydration artefacts when dehydrated in the shorter program. Altogether it was concluded that the short dehydration program could be implemented for smaller punch biopsies from skin and portio at the histopathological laboratory at Ryhov County Hospital in Jönköping.