SYFTE: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av familjefokuserad omvårdnad vid neonatalavdelningar.  METOD: En kvalitativ innehållsanalys av enskilda semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor på två medelstora neonatalavdelningar i Sverige har genomförts. RESULTAT: Resultatet presenteras i fem kategorier: Sjuksköterskans upplevelse av föräldrar som vårdar sina barn, Stöd till föräldrar som vårdar sina barn, Sjuksköterskans åsikter om vårdens krav på föräldrarna, Sjuksköterskans upplevelse av kultur och genus inom familjefokuserad omvårdnad och Sjuksköterskans visioner för familjefokuserade omvårdnad. Resultatet visade att sjuksköterskorna var positiva till att arbeta familjefokuserat men att de upplever att det finns saker som kan förbättras, både för dem och för familjerna. SLUTSATS: Sjuksköterskorna trivs med arbetssättet men anser att det finns områden som kräver förbättring och att ledningen har stor betydelse i detta. Sjuksköterskorna anser att detta arbetssätt kan gynna både personal och familj på sikt. / PURPOSE: The purpose of this study was to describe nurses' experiences of family-focused care at neonatal units. METHOD: The method used is a qualitative content analysis of individual interviews with nurses at two medium neonatal units in Sweden. RESULTS: The results are presented in five categories: Nurse's experience of parents who care for their infants, Support for parents who care for their infants, Nurses' opinions on requirements from health care on parents, Nurse's experience of culture and gender in family-focused nursing and Nurse's visions for family focused care. The results showed that nurses in general liked working with family-focused care but that they feel that there are things that can be improved, both for them and for the families. CONCLUSION: The nurses enjoy working with family-focused care, but believed that there are areas that require improvement and management have great significance in this. The nurses believe that this approach can benefit both staff and family on the run.

Bakgrund: Trots att latensfasen kan vara en påfrestande fas under förlossningen gynnas de födande av att stanna hemma om allt är normalt. En behandlingsmetod som syftar till att ge smärtlindring och återhämtning under denna fas är sovdos, som hanteras på olika sätt på olika sjukhus i Sverige. Det som dock tydligt framgår av forskning är att barnmorskans stöd och bemötande är av yttersta vikt under latensfasen.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka barnmorskors upplevelser och uppfattningar av sovdos i Sverige.  Metod: Studien var kvalitativ med en induktiv ansats. Individuella semistrukturerade intervjuer genomfördes med 11 barnmorskor och bearbetades därefter med reflexiv tematisk analys.  Resultat: Resultatet mynnade i tre huvudteman och nio underteman. Huvudtemana var; De födandes behov under latensfasen bör styra, Sovdosens önskade och oönskade effekter samt Latensfasen bör prioriteras högre.  Slutsats: Barnmorskor upplevde sovdos som ett bra komplement under latensfasen men önskade även kunna erbjuda sitt stöd till de födande på andra sätt genom att exempelvis erbjuda hembesök. På grund av bristande evidens bör sovdos och latensfasen få mer utrymme, både kliniskt och genom mer forskning. Dessutom upplevde barnmorskorna kunskapsluckor hos både födande och barnmorskor. Den bristande evidensen skapade en osäkerhet och försvårade för barnmorskan att tillgodose kvinnocentrerad vård.  Klinisk tillämpbarhet: För att ge latensfasen och sovdos, eller vilodosen som barnmorskor föreslår benämna den, mer utrymme, bör ytterligare forskning prioriteras och förhoppningsvis minska kunskapsluckorna kring hur, när och för vilka en sovdos är användbar. Tydligare rutiner krävs gällande uppföljning av sovdosens effekter och även rutiner med praktiska tips till födande och partner om hur latensfasen kan hanteras i hemmet, med eller utan sovdos. / Background: Even though the latency phase can be a stressful phase during childbirth, if everything is normal the parturient benefits from staying at home. A treatment method that aims to provide pain relief and recovery during this phase is therapeutic rest, which are handled in different ways in different hospitals in Sweden. However, it is clear from research that the midwife´s support and treatment are of the utmost importance during the latency phase.  Aim: The purpose of the study was to investigate midwives’ experience and perceptions of the therapeutic rest in Sweden.  Method: The study was qualitative with an inductive approach. Individual semi-structured interviews were carried out with 11 midwives and then processed with thematic analysis.  Results: The results resulted in three main themes and nine sub-themes. The main themes were; The needs of the parturient during the latency phase should govern, The desired and unwanted effects of the sleeping dose and The latency phase should be prioritized higher.  Conclusion: Midwives experienced therapeutic rest as a good supplement during the latency phase but also desired be able to offer their support to those giving birth in other way by, for example offering home visits. Due to the lack of evidence, therapeutic rest and the latency phase should be given more space, both clinically and through more research. In addition, the midwives experienced knowledge gaps in both the parturient and other midwives. The lack of evidence created an uncertainty and made it difficult for the midwives to satisfy women-centered care.  Clinical applicability: To provide the latency phase and therapeutic rest, or rest dose as midwives suggest name it, more space, further research should be prioritized and hopefully reduce the gaps in knowledge about how, when and for whom the therapeutic rest is useful. Clearer procedures are required around monitoring the effects of the therapeutic rest and routines with practical tips for the parturient and their partners on how the latency phase can be managed at home, with or without a therapeutic rest.

Bakgrund: Palliativ vård kännetecknas av en aktiv helhetsvård av patienter vars sjukdom inte svarar på kurativ behandling. Inom hemsjukvården ges allt ifrån förebyggande vård till vård i livets slutskede. Sjuksköterskans roll inom den palliativa vården bli därmed att tillgodose välbefinnande samt symtomkontroll för patienten. Den valda teoretiska referensramen är personcentrerad vård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskor erfarenheter av att vårda patienter i det palliativa skedet inom hemsjukvården. Metod: Litteraturöversikten baserades på en induktiv ansats. 12 artiklar analyserades enligt Fribergs fem stegs analysmodell från databaserna Cinahl, Medline samt Pubmed. Ett protokoll från Jönköpings University användes för att kvalitetsgranska studierna. Resultat:  I litteraturöversikten framkom det 2 teman: interprofessionell teamsamverkan och samskapad omvårdnad. Det framkom även 6 subteman: att ingå i ett partnerskap, teamsamverkan betydelse för symtomkontroll, bristande kompetens, involvera närstående i vården, att anpassa vården, att skapa en gemensam plan. Slutsats: Resultatet i denna litteraturöversikt bidrar med en ökad kunskap om att tillhandahålla palliativ vård i hemmet och vilka faktorer som är nödvändiga för att ge en god vård i den palliativa fasen. En ökad kunskap om att ge palliativ vård är nödvändig för att sjuksköterskan ska ha trygghet att ge palliativ vård. Men också för att sträva efter att palliativ vård ges utifrån ett palliativt förhållningssätt. / Background: Palliative care is characterized by active holistic care of patients whose illness does not respond to curative treatment. In home health care everything from preventive care to end-of-life care is provided. The nurses role in palliative care is to provide well-being and symptom control for patients. The theoretical frame work is person-center care. Aim: The purpose was to describe nurses experiences of caring for patients in the palliative stage within home health care.  Method: An inductive approach. 12 articels were analyzed in Friberg´s five step analysis model from the databases Cinahl, Medline and Pubmed. A protocol from Jönköping University was used to quality check the articels. Resultat: In this literature review 2 themes were identified: Interprofessional team collaboration and co-created nursing. 6 subthemes were also identified: being in i partnership, team cooperation for symtom control, lack of competence, involving relatives, adapting care, create a common plan. Conclusion: The results of this literature review contribute to an increased knowledge of providing palliative care at home and which factors that are necessary when providing good care in the palliative phase. An increased knowledge of providing palliative care is necessary for the nurse to have security when providing palliative care. But also to achieve that the palliative care that is provided is based on a palliative approach.