Introduktion: I sjuksköterskans dagliga arbete ingår omvårdnad av patienter med perifera och centrala venkatetrar. Majoriteten av alla patienter har någon form av venkateter under sin vårdtid. Det är upp till sjuksköterskan att ha kunskap om omvårdnaden och förebygga eventuella komplikationer. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans kompetens relaterat till omvårdnaden av perifera och centrala venkatetrar. Metod: Litteraturstudiens metod baserades på Polit och Beck (2016) nio-steg. Databaserna som användes var Cinahl och PubMed. Totalt kvalitetsgranskades 11 artiklar vilka presenterades i resultatet i kategorier utefter de sex kärnkompetenserna. Resultat: Resultatet presenterades i tre kategorier; Informatik, Evidensbaserad vård och Säker vård. Slutsats: Resultatet pekar på att följsamheten till nationella riktlinjer kring hantering av PVK och CVK är låg beroende på okunskap eller att sjuksköterskan aktivt väljer att avvika från dem. Detta i sin tur leder till onödiga komplikationer och lidande för patienten. För att upprätthålla en patientsäker vård behöver kunskapen öka kring omvårdnaden av patienter med PVK och CVK.

Koagulas-negativa stafylokocker (KNS) klassas som en viktig del av hudens normalflora. Vid skador på hudens barriär som en inläggning av centrala venkatetrar (CVK) innebär kan dock KNS få tillträde till normalt sterila lokaler där de kan orsaka infektion. Vid utodling av borttagna CVK från patienter resistensbestäms bara några enstaka kolonier vilket gör det lätt att missa förekomst av flera olika stafylokock-kloner. Syftet med studien var att undersöka hur ofta en eller flera olika KNS-kloner förekommer på CVK från patienter, samt om det förekommer gemensamma kloner av KNS på CVK från olika patienter. Kolonier från CVK prov analyserades med den biokemiska fingerprintingmetoden Phene Plate-system (PhP). Resultatet visade 37 stycken CVK prov innehållande en klon, 23 stycken prov där det fanns 2 separata kloner, samt 6 prov med 3 kloner. Jämförelsen av kolonier ur prov från olika patienter resulterade i kluster med många gemensamma PhP-typer. I de 3 största klustren fanns 31, 15, respektive 8 kolonier representerande olika patienter. Den betydande andelen polyklonala CVK prov leder till risken att missa en mer resistent klon vilket då kan få konsekvensen felaktig antibiotikabehandling av patient. Att många patientprov hade en gemensam KNS-klon tyder på spridning av speciellt virulenta stammar inom sjukhus.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är ett stort problem inom dagens sjukvård och en av de vanligaste vårdrelaterade infektionerna inom intensivvården är kateterrelaterade. En central venkateter (CVK) är en kärlaccess som är vanligt förekommande inom intensivvården och handhavandet av dessa utförs till största del av sjuksköterskan. Sjuksköterskans förebyggande arbete är därför viktigt för att minska förekomsten av CVK-relaterade infektioner samt öka patientsäkerheten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka CVK-relaterade åtgärder utförda av sjuksköterskor hos vuxna patienter inom intensivvård som minskar risken för vårdrelaterade infektioner. Metod: En strukturerad litteraturstudie som sammanställt kvantitativ forskning med en induktiv innehållsanalys. Antal studier som inkluderades i resultatet var 18 stycken. Huvudresultat: Litteraturstudiens huvudresultat baserades på fem teman, samtliga beskrev preventiva omvårdnadsåtgärder. Resultatet inom respektive tema var vikten av mekanisk rengöring med desinfektionsmedel av injektionsportar och trevägskranar, daglig utvärdering av patientens behov av en CVK, en klorhexidinkomponent i förbandet, daglig helkroppsavtvättning med tvättlappar innehållande klorhexidin samt utbildning av personalen kring evidensbaserade riktlinjer. Samtliga dessa områden sågs minska risken och förekomsten av CVK-relaterade infektioner. Slutsats: Det är angeläget att det finns sjukhusövergripande riktlinjer som baseras på den bästa tillgängliga evidensen i syfte att minska CVK-relaterade infektioner inom intensivvården. Dessa bör vara samstämmiga med de nationellt övergripande riktlinjerna. Detta för att skapa en så jämlik och patientsäker vård som möjligt. / Introduction: Healthcare-related infections are a major problem in today's healthcare and one of the most common care related infections in the intensive care unit is catheter related. A central venous catheter (CVC) is a vascular access commonly found in intensive care units, and the maintenance is commonly performed by the nurses. The preventive work is therefore important in reducing the incidence of CVC-related infections and by that increasing the patient safety.   Aim: The aim of the study was to describe what part of maintenance regarding the CVC performed by nurses in adult patients in the intensive care unit that reduces the risk of healthcare-related infections. Method: A structured literature study was conducted and studies with a quantitative design were compiled. The results were analyzed with an inductive content analysis. The number of articles included in the results were 18. Main results: The main results of the study were based on five themes which were preventive measures. The results were mechanical cleaning with disinfectants of needleless connectors and three-way stop cork, daily evaluation of the patients need for a CVC, chlorhexidine dressing, daily chlorhexidine baths and education of staff. These areas were seen to reduce the risk and incidence of CVC-related infections. Conclusion: It is important that there is a consensus of the guidelines regarding the preventions of CVC-related infections both locally and nationally. The guidelines should be based on the best available evidence to reduce CVC-related infections in the intensive care unit. The purpose is to perform equal care and to promote patient safety.