Handeln har spelat en stor roll för stadens utveckling och har länge ansetts väsentligt för den sociala dimension som det offentliga livet utgör. Det senaste decenniet har handeln genomgått markanta förändringar, då näthandeln har ökat kraftigt. Detta anses vara en bidragande faktor i det minskade utbudet av butikslokaler i staden. Därför skulle detta kunna leda till att handeln plats i staden och därmed det offentliga livet påverkas av näthandelns framväxt. Därför syftar detta arbete att undersöka hur svenska kommuner arbetar med frågor om näthandel och olika handelsplatser samt vilken koppling kommunerna anser att de har till det offentliga livet. Dessutom har arbetet för avsikt att ta fram några punkter som anses viktiga att förhålla sig till inför arbetet med dessa frågor.   Vi har använt oss av dokumentär forskning för att samla in empiri till undersökningen och områdesöversikten därefter har kvalitativ textanalys använts för att undersöka empirin från fyra olika kommuner. Perspektiven från såväl områdesöversikten som teorin om governance har använts för att analysera vår empiri. I slutsatsen ligger analysen till grund för besvarandet av problemformuleringen. Därefter besvaras även uppsatsens frågeställning om kommunernas ställningstagande angående handelsplatser och dess korrelation till näthandel och sambandet mellan handel och offentligt liv samt hur fysisk planering bör verka för att bibehålla offentligt liv i centrumkärnan.