Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka om kommunala chefstjänstemän som delar politisk åsikt med kommunens styrande politiker i högre utsträckning än andra chefer också ”gör det lilla extra” på arbetet. Syftet är även att se om det är tillit till de styrande politikerna snarare än politiska åsikter som är viktigast för att förklara benägenheten att göra det lilla extra på arbetet. Detta undersöks genom att studera beteenden, prestation och engagemang på arbetet. Urvalet bestod av chefen för utbildningsförvaltningen (eller motsvarande) i Sveriges samtliga kommuner och undersökningen baserades på data insamlat med hjälp av webenkäter under hösten 2014. Av logistiska regressionsanalyser framgår att det verkar vara tillit till styrande politiker snarare än politiska åsikter som styr kommunala chefstjänstemäns benägenhet att göra det lilla extra på arbetet. Detta ger stöd åt teorin om socialt utbyte, d.v.s. att chefstjänstemännen ”i utbyte” mot politikers hänsyn och omtanke, utför beteenden som går i linje med politikernas preferenser. Det är dock möjligt att kommunala chefstjänstemän utnyttjar sin makt över politiska processer för att gynna preferenser som inte är kopplade till politisk syn. Det kan exempelvis handla om att gynna andra gruppers preferenser eller att förbättra vissa gruppers position i samhället. Det är ett uppdrag för framtida forskning att undersöka om så är fallet.

Bakgrund och problem: Miljön påverkas av många olika faktorer där både företag, offentliga verksamheter och enskilda individer kan ha en stor negativ påverkan. Genom att offentliga verksamheter är stora ekonomiska aktörer har de ett stort ansvar för att minska dess miljöpåverkan och genom denna roll påverka andra till mer miljömässigt arbete. Bland annat har kommuners omfattande verksamheter både en direkt och en indirekt påverkan på miljön till följd av alla de resurser som spenderas för att utveckla samhället och förbättra människors välfärd. Miljömässiga prestationsmätningar inom den offentliga sektorn har med tiden blivit allt vanligare. Dock poängterar flera forskare att det inte är tillräckligt att man enbart har dessa prestationsmått utan att de också bör användas i verksamheten. Med utgångspunkt i detta var det därmed intressant att studera hur och varför politiker och chefstjänstemän i kommuner använder sig av information från miljömässiga prestationsmätningar. Vidare är politiker och chefstjänstemän beroende av varandra på flera olika sätt, framför allt för att bistå varandra med bland annat information, beslut och mål varpå det blev intressant att studera hur information från miljömässiga prestationsmätningar kommuniceras mellan dessa aktörer. Syfte: Syftet med studien är att undersöka och skapa en ökad förståelse och kunskap för hur och varför politiker samt chefstjänstemän inom svenska kommuner använder sig av information från miljömässiga prestationsmätningar samt hur information från de miljömässiga prestationsmätningarna kommuniceras mellan politikerna och chefstjänstemännen. Metod: I denna studie har en fallstudie som metod legat till grund för den forskning som gjorts. Det teoretiska materialet har samlats in genom tidigare gjord forskning och det empiriska materialet har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer. Slutsats: Utifrån studiens resultat har det konstaterats att politiker och chefstjänstemän använder information från miljömässiga prestationsmätningar både internt och externt där den vanligaste användningen är vid utvärdering. Dock används informationen olika mycket och där vissa inte använder sig av informationen alls. Majoriteten av politikerna använder även informationen för att visa ansvarstagande för externa intressenter, varpå det även konstateras att användningen kan bero på legitimitetsskapande. Användningen beror även på hur prioriterad miljöfrågan är i kommunerna samt ifall användarna anser miljömål samt miljömässiga prestationsmått vara diffusa och oklara. En högre prioritering av miljöfrågor är även en vital aspekt till att information från miljömässiga prestationsmätningar används. En mer frekvent kommunikation av miljömässiga mål och mått leder i sin tur även till en högre användning av de miljömässiga prestationsmåtten. / Background: The environment is affected by a various of factors where companies, public sector organizations and individuals are the reason for a major negative impact of it. By public sector organizations being a major economic actor, they also have a major responsibility to reduce their environmental impact and through this role influence other actors to act toward a better environmental work. The comprehensive municipal organizations both have a direct and indirect impact on the environment as a result of all the resources spent on developing society and improving people's welfare. Also, environmental performance measurements in the public sector have become more common. However, several researchers argue that it is not only enough to collect these performance measurements without using it in the organization. It was therefore interesting to study how and why politicians and managers in municipalities use information from environmental performance measurements. In addition, politicians and managers are dependent of each other in a variety of ways, primarily to assist each other with information, decisions and goals, among which it became interesting to study how environmental goals and information from environmental performance measurements are communicated between these actors. Purpose: The purpose of the study is to investigate and create a better understanding of how and why politicians and managers in Swedish municipalities use information from environmental performance measurements and how information from environmental performance measurements is communicated between these politicians and managers. Methods: A case study as a methodology has been the basis for the research conducted. Information has been collected through previous research and semi-structured interviews. Conclusion: Based on the results of the study, it has been found that politicians and managers in Swedish municipalities use information from environmental performance measurements both internally and externally and where the most common use is by evaluating the information. However, the information is used in a variying extent, while some do not use the information at all. The majority of politicians also use the information to show responsibility for external stakeholders, as well as the fact that the use may be due to increasing legitimacy. The use also depends on how environmental issues are prioritized in the municipalities, and if the users consider environmental goals and environmental performance measures to be diffuse and unclear. A higher priority of environmental issues is also a important aspect of using information from environmental performance measurements. A more frequent communication of environmental goals and measures also leads to a higher use of environmental performance measures.