Vårt huvudsyfte med detta arbete har varit att ta reda på barns föreställningar om genus. För att försöka skaffa oss kunskap om detta och fånga elevernas tankar på ett naturligt sätt skapade vi en pjäs om genus där vi kastade om den befintliga genusordningen. Denna pjäs framförde vi sedan för skolår 3 och skolår 6. Vår avsikt med pjäsen var att den skulle fungerasom en utgångspunkt och igångsättare för elevernas tankar om ämnet och därför intervjuade vi 12 elever parvis efter pjäsen för att fånga upp deras reaktioner. Våra frågeställningar var följande: Vilka reaktioner väcktes hos eleverna när de genom pjäsen fick se den traditionellagenusordningen omvänd? Kan man se någon skillnad i reaktionerna beroende på ålder ochkön? Identifierade de sig med rollkaraktärerna och i så fall på vilket sätt? Vad hade elevernaför tankar kring genus? Slutsatsen som vi kan dra av våra intervjuer är att de flesta av våra intervjuade elever gav uttryck för att de uppfattat att genusordningen var omvänd och det fanns en tendens att reflekterandet över detta var starkare hos flickorna än hos pojkarna. Våra intervjuade eleververkade identifiera sig med genus (socialt och kulturellt kön) och inte med kön (biologiskt kön) genom det sätt de identifierade sig med rollkaraktärerna. I vår undersökning kan vi även se att kläder, intressen och beteende verkar ha stor betydelse när det handlar om attpositionera sig rätt i genusordningen. Traditionella normer kring genus i elevernas verklighet ter sig vara väldigt stark och eleverna ger uttryck för att de själva eller omgivningen reagerar negativt när någon bryter mot den. Samtidigt finns det ett viss mått av könsblindhet hos båda könen till att se att genus existerar. Trots detta kan vi även dra några positiva slutsatser frånvår empiriska undersökning. Vi kan se att elever redan i tidig ålder mer eller mindre kan se orsakssamband mellan de könskodade val de gör och de krav och förväntningar somsamhället ställer på dem. Detta har för oss som blivande pedagoger gett en ny inblick från vilken utgångspunkt ett genusarbete skulle kunna bedrivas och förstås. / The main purpose of this essay has been to find out about children’s conception of gender.In order to achieve knowledge on the subject and to be able to capture the pupil’s own thoughts in a natural way, we set up a play where we switched the existing gender order.We then performed this play to school children in year 3 and 6. The purpose of the play was that it was supposed to work as a starting point for the pupil’s thoughts on the subject and therefore we interviewed 12 pupils after the play to capture their reactions. Our questions were the following: What reactions were raised among the pupils when they, through the play,saw the general perception of the gender order change? Are we able to see a difference in reaction depending on sex and age? Did the children identify with the characters and if so,how? What were the pupil’s own thoughts about gender? Our conclusion of the interviews is that most of the pupils reacted on the fact that the gender order was switched and that the reactions were stronger among the girls than amongthe boys. After having examined the way in which the pupils identified with the characters in the play it seems like they identify with their gender not with their sex. Furthermore we can perceive that according to our research, clothes interests and behaviour seem to be important factors when it comes to determining your sex. In the pupils reality the gender norm seems tobe deeply rooted and the pupils react in a negative way when someone breaks the rulinggender norm. At the same time there is a certain amount of “gender blindness” in both sexes to at all apprehend or see that a gender order exists. In spite of this we have also come to a few positive conclusions in our empirical studies. We notice that pupils already at a young age more or less can see the connections between the gender coded choices they make and the demands and expectations from society. This has given us, as teachers to be, a new insight infrom which starting point gender work could be pursued and understood. We have also beenstrengthened in our view that it is possible to recreate the gender order we have today and in that way reach a more gender equal society.