Aim & Questions at issue The aim of our study is to study how special teachers/special educationalists in schools of Stockholm look at the phenomenon ADHD/DAMP. We have looked into their view on the diagnose, compared to the two different kinds of research visions about the diagnosis who are known in Sweden today. How do the special teacher/special educationalist work with the diagnosed children? This is our questions at issue: • Is there any optimal learning situation for children with ADHD/DAMP? • Is there something that distinguish all children with ADHD/DAMP? • What is positive and negative about giving the diagnose ADHD/DAMP to children? • Is there any external factors that influence that there is so many more children today who has been given a diagnose? • How does special teachers/special educationalists look on amfetamin-treatment? Method We have done qualitative interviews with special teachers/special educationalists in the city area of Stockholm. These have been worked up one by one and then been compared and evaluated together. Result All special teachers/special educationalists mentioned that when you educate children with ADHD/DAMP, a structured life underlies the possibility for the children to provide knowledge. It’s also of importance to vary the way of working to make the children concentrate and keep their interest. If there is any general optimal learning solution for children with ADHD/DAMP is hard to say at the time when the answer we have been given are prominent distinguish. The same ambiguity was the question of characteristic among these children but most of the special teachers/special educationalists considered “ants in their pants” as a common factor. All special teachers/special educationalists were uninterested of the diagnoses it self. They considered all children with special needs should be given some kind of help. Most of them didn’t mention any positive things about a diagnose from the children’s point of view but from the schools perspective a diagnose can lead to bigger resources compared to a children without a diagnose. The stress in society affects the number of diagnosed children. The special teachers/special educationalists had a positive thought about treatment with amphetamine if it is combined with other methods. Conclusion The different kinds of answers we have got in our study shows that there is no common direction between the special teacher/special educationalist pertain the subject ADHD/DAMP. / Syfte & Frågeställningar Syftet med vår studie har varit att studera hur speciallärare/specialpedagoger i Stockholmsskolor ser på fenomenet ADHD/DAMP. Vi har jämfört deras syn på diagnostisering med de forskarläger som finns i Sverige idag. Nedan följer de frågeställningar vi har valt att inrikta oss mot. • Hur arbetar speciallärare/specialpedagoger med elever som fått diagnosen ADHD/DAMP? • Finns det någon optimal inlärningssituation för barn med diagnosen ADHD/DAMP? • Finns det något som kännetecknar barn med diagnosen ADHD/DAMP? • Vad är positivt respektive negativt med att barn får diagnosen ADHD/DAMP? • Finns det yttre faktorer som kan påverka att det i dagens samhälle är så många barn som får diagnosen ADHD/DAMP? • Hur ser speciallärare/specialpedagoger på amfetaminbehandling? Metod Vi har valt att göra kvalitativa intervjuer med speciallärare/specialpedagoger i Storstockholmsområdet. Intervjuerna har bearbetats var och en för sig och därefter jämförts i syfte att urskilja sam- och/eller särsyn på fenomenet ADHD/DAMP. Resultat Alla de intervjuade speciallärarna/specialpedagogerna nämnde att när man undervisar barn med ADHD/DAMP så är en strukturerad tillvaro grunden för att barnen ska kunna tillgodose sig kunskap. Viktigt är även ett variationsrikt arbetssätt för att barnen ska kunna koncentrera sig och behålla intresset. Om det finns någon generell optimal inlärningssituation för barn med ADHD/DAMP är svårt att säga eftersom de svar vi fått skiljer sig markant åt. Samma tvetydighet var det kring frågan om kännetecknande egenskaper hos dessa barn. De flesta speciallärare/specialpedagoger ansåg ändå att en igenkännande faktor var att de hade ”myror i rumpan”. Samtliga speciallärare/specialpedagoger var ointresserade av själva diagnosen. De menade att alla barn med behov av stöd i någon form ska få hjälp. Överlag nämndes inte några positiva sidor med att ha eller att ställa en diagnos ur barnets synvinkel, men ur skolans perspektiv kan en diagnos leda till att större resurser tilldelas. Många menar att den stress som finns i samhället idag påverkar antalet diagnostiserade barn. Speciallärarna/specialpedagogerna var överens om att amfetaminbehandling till barn med svåra koncentrationssvårigheter är positiv om den kombineras med andra metoder. Slutsats De olikartade svaren som vi fått i vår studie visar att det inte finns någon gemensam riktning bland de intervjuade speciallärarna/specialpedagogerna gällande bemötandet av barn med ADHD/DAMP.

teknik, skola, förskola, styrdokument, arbeta praktiskt

No description available.

Arbetet handlar om att skapa en bättre stämning kring medicinering av barn mellan 0-3 år med astma.     Produkten fungerar som en distraktion för barnet då barnet ska medicineras, den tar bort barnets fokus på själva medicineringen. Produkten ger barnet möjlighet att vara med och bestämma över situationen och tillsammans med sina föräldrar skapa en trevlig rutin.     I mitt arbete har jag även undersökt hur man kan förbättra informationsflödet mellan sjukvården och föräldrarna. Ett effektivt informationsflöde är en grundläggande förutsättning för att medicineringen ska bli så effektiv och trevlig som möjligt, med trygga föräldrar har man ett tryggt barn. / The project is about creating a better atmosphere surrounding the medication of a child between 0-3 years old.     The product works like a distraction for the child when the child is given the medicine, it helps the child to focus on something else but the medication. The product also gives the child the opportunity to be more involved and be in charge of the situation to create a pleasant routine together with the parents.     In my project I have also researched in how to improve the flow of information between the health care and the parents. An effective flow of information is an elementary condition for the medication to be as effective and pleasant as possible. When the parents feel comfortable with the situation the child feels secure.

Det huvudsakliga syftet med studien var att få ökad kunskap om hur förskolans utemiljö stimulerar till barns rörelse och motorik. Syftet var att undersöka och titta på exempel på utomhusaktiviteter som kan innebär rörelseträning för barnen och se vilka rörelser dessa utomhusaktiviteter kan stimulera till. I undersökningen användes barnobservationer för att få svar på syftet. Barnobservationerna genomfördes på två förskolor. Resultaten stämmer bra överens med litteraturen i det fall att det är viktigt med en utomhusmiljö som stimulerar till rörelse samt att det är i leken som barnen tränar på olika rörelser. De aktiviteter som varit framträdande i detta arbete är klätteraktivitet, cykelaktivitet, sandlådeaktivitet, spring- och hoppaktivitet. Vid dessa olika  ktiviteter förekommer olika rörelser som barnen tränar på. Slutsatsen av studien är att utomhusmiljön är viktig för hur barn kommer i kontakt med rörelse och att den är anpassad till alla barn. Även att barn rör på sig mycket utomhus och att det finns olika aktiviteter som innebär rörelseträning för barnen.

Är lärares bemötande likvärdigt fördelat mellan flickor och pojkar? Ges flickor och pojkar lika stor mängd utrymme i undervisningen under matematiklektioner? För att studera interaktionen mellan lärare och elever under matematiklektioner har jag använt mig av en kvantitativ forskningsmetod där data samlats in under femton klassrumsobservationer i tre klasser i årskurs 2. Interaktionen mellan tre grundskolelärare och deras elever har studerats ur ett genusperspektiv, utifrån kategorierna talutrymme, antal frågor, och antal frågor som besvarats med, respektive utan, handuppräckning samt hur ofta flickorna, respektive pojkarna, tilldelas beröm och tillsägelser. Syftet med studien var att undersöka om lärarens bemötande av eleverna påverkas av elevernas könstillhörighet. Resultaten från studien visar att i de undersökta klasserna dominerar pojkarna som grupp vad gäller talutrymme, antalet besvarade frågor och uppmärksamhet från läraren, både vad gäller beröm och tillsägelser. Resultaten tyder på att flickor och pojkar ges olika utrymme i undervisningen under matematiklektionerna, vilket i förlängningen tyder på att flickor och pojkar fostras in i olika könsroller i enlighet med rådande genussystem.

This study examined the joint effects of the quality of teacher-student relationship support (TSRS) and normative levels of classroom aggression on individual aggression in a sample of 687 second-grade children who entered first grade with relatively low reading readiness skills. Using a prospective design, the present study explored the joint effects of teacher-rated TSRS and normative classroom aggression on both teacher- and peer-rated aggression, controlling for levels of baseline aggression. The study also examined the effect of peer-rated TSRS on teacher- and peer-rated aggression. Furthermore, ethnic and sex differences on study variables and on their relationships were examined. Boys were rated by teachers and peers as having higher aggression levels and lower Time 1 and Time 2 TSRS than girls. African American students were rated by teachers and peers as having higher Time 1 and Time 2 aggression levels. African American students were rated by teachers as having lower Time 1 and Time 2 TSRS than Hispanic and White students. Hispanic students had higher peer-rated TSRS than African American students at Time 1. Furthermore, African American and Hispanic students were more likely to be placed in higher aggressive classrooms than were White students. Regression analyses found that, after controlling for baseline aggression, teacher-rated TSRS predicted peer- and teacher-rated aggression. However, neither normative classroom aggression nor the interaction of normative classroom aggression with teacher-rated or peer-rated TSRS predicted teacher-rated aggression. Peer-rated TSRS did not predict teacher-rated or peer-rated aggression. There was no evidence ethnicity moderated the relationships between TSRS and aggression. Study limitations and implications for intervention are also discussed.

No description available.

Thesis (Ph. D.)--University of Missouri-Columbia, 2001. / Typescript. Vita. Includes bibliographical references (leaves [139]-149). Also available on the Internet.

Thesis (D. Min.)--Liberty Baptist Theological Seminary, 2001. / Description based on print version record. Includes bibliographical references.