New production is not the only thing that is important for the city’s growth. It is also crucial to recover existing buildings in order to create attractive areas. There is a school in Västerås city called Wenströmska skolan which consists of six high schools that provide different professional specializations and which has an area of about 35000 square meters. Due to many different reasons the city has decided to close the school down and any decisions on what to do with the remaining buildings have not yet been made. The aim of this thesis is to develop a proposal on Wenströmska skolan future. The proposal illustrates a vision towards adaptive reuse of school’s buildings based on the district’s needs and the city’s visions for the future. The proposal can be used as inspiration in the larger context or as idea for upcoming decisions regarding Wenströmska skolan. The theoretical part is an overview and compilation of general requirements and rules on availability and technical aspects regarding school buildings design. The pre-study investigates the best alternative which is based on the needs in the district that provides support making the choice of activities. SWOT-analysis helps to define strengths, weaknesses, opportunities and threats which affect the choice of activities too. New drawings are created in order to illustrate the proposal. Both the buildings and the plot of Wenströmska skolan are used to develop the proposal. The buildings can be adapted to a secondary school in combination with other operations such as sports and health, cultural, music and theater, rooms and areas for children activities, a restaurant with food from different cultures, offices spaces for companies and new residents. The buildings and the plot can also be used as a gathering place. The proposal shows that adoption of the vision may help to raise social values, sustainability and quality of life in the district. The residents would be connected in a way they haven’t been before. / Nyproduktion är inte det enda som är viktigt i en stad som växer utan även befintlig byggnation måste tillvaratags för att skapa attraktiva områden. I stadsdelen Vallby i Västerås är Wenströmska skolan belägen. Skolan har en yta på cirka 35 000 kvadratmeter och bedriver gymnasieverksamheter som består av sex mindre gymnasieskolor med olika yrkesinriktningar. Av olika skäl har kommunen bestämt att lägga ned skolan där utflyttningen fortfarande är under process sedan år 2013 och beräknas vara klar år 2017; något beslut om vad som ska göras med den kvarstående byggnaden har ännu inte fattats. Syftet med detta arbete är att ta fram ett förslag på möjligheter för ändrad verksamhet för Wenströmska skolan där en anpassning till en högstadieskola i kombination med övriga verksamheter ska göras. Förslaget illustrerar en vision över de möjligheter som finns för byggnadens framtid utifrån stadsdelens behov och stadens framtidsvisioner. Förslaget kan användas som inspirationskälla i större sammanhang vid ett beslut om byggnadens framtid och användningsmöjligheter. Arbetet består av bland annat en litteraturstudie som handlar om skolbyggnaders utformning och var till hjälp vid planering av en ny skolverksamhet. Utifrån den grundläggande litteraturstudien skapades förståelse vid uppbyggnad av en skolverksamhet med hänsyn till skolbyggnaders funktioner och utrymmen, tillgänglighet och tekniska aspekter som ljud, ljus, luft samt brand och säkerhet. För skolbyggnader handlar det mest om hur anpassningen för tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga ska utvecklas. Skolbyggnader ses som arbetslokaler och här ska både elever och anställda som vistas i lokalen ha rätt till god arbetsmiljö där trivsel, tillgänglighet och användbarhet är tre viktiga begrepp. Arbetet består även av en förstudie som gick ut på att göra ett platsbesök i skolbyggnaden, utföra studier och analyser samt en materialinsamling hos Stadsbyggnadskontoret i Västerås för tillgång av bland annat ritningar. Platsbesöket gav en uppfattning av dagsläget som skapade en vision till nya utformningsmöjligheter. Behovsstudien belyser stadsdelens olika behov och utgör ett beslutsunderlag vid val av verksamheter. Objektet behandlas i dagsläget och med hjälp av en nulägesanalys i form av SWOT-analyser analyseras både skolbyggnaden och omkringliggande områden där dess styrkor, svagheter, möjligheter och hot tags fram. Denna analys skapar en överblick över nuläget och ligger som underlag för arbetet. De befintliga ritningarna över skolbyggnaden låg som grund vid framtagande av nya skisser på alternativa planlösningar med hänsyn till fastställda förutsättningar. En lång skissprocess resulterade slutligen i färdiga förslagsritningar. Arbetet studerar hur skolbyggnader bör utformas och hur den befintliga byggnaden kan anpassas till en ny högstadieskola samt vilka förutsättningar som finns för att uppnå detta. Den nya utformningen av byggnaden ska gynna stadsdelsborna efter de behov som finns samt koppla samman omgivande stadsdelar genom en naturlig samlingsplats för social integration och livskraft. Utifrån de möjligheter och tillgångar som behövs för att skapa en hållbar och livskraftig stadsdelsmiljö studeras omgivningen och närområdet för att ta fram de behov som finns. De mötespunkter som skapas ska främja utbyte och mångfald både kulturellt och socialt. A-byggnaden uppfyller de krav som krävs för att en skolverksamhet och därför kan en del av byggnaden anpassas till en ny grundskola med årskurserna sex till nio. A-byggnaden innehåller de viktigaste delarna en skola behöver såsom idrottshall, aula och matsal; resterande yta går enkelt att anpassa till klassrumsbehovet och övriga utrymmen för en elevmängd på cirka 500 till 600 elever. En skolbyggnad ska utformas med hänsyn till själva skolverksamheten eftersom undervisningsämnena skiljer sig mellan olika skolverksamheter. En ytterligare viktig punkt i hur en skolbyggnad bör utformas är tillgängligheten och användbarheten för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. Det är viktigt att skolbyggnadens alla utrymmen och funktioner är utformade efter de minimikrav som gäller så att alla elever och lärare kan röra sig i byggnaden utan hinder och problem. Även god arbetsmiljö måste råda för både elever och lärare; vid utformning av skolbyggnader måste hänsyn tags till tekniska aspekter som påverkar välbefinnandet, undervisningen och inlärningsförmågan. För att byggnaden ska bidra de omgivande stadsdelarna en naturlig samlingsplats för social integration och livskraft måste de omgivande mångkulturella stadsdelarna kopplas samman och förenas med gemensamma intressen. Byggnadens olika funktioner kommer även att skapa mötespunkter som främjar utbyte och mångfald både kulturellt och socialt; omgivningen är mångkulturell med olika målgrupper där studenter och ungdomar, barnfamiljer och äldre är bosatta. En viktig utgångspunkt för de möjligheter och tillgångar som behövs för att skapa en hållbar och livskraftig stadsdelsmiljö är stadsdelens behov. Stadsdelens behov är bland annat skola, idrott och hälsa, mat, boenden av olika slag, kultur- och föreningsliv samt möjligheter för verksamheter i form av kontorsytor och lokaler. Omgivningen består av blandad bebyggelse och kultur med närområden som består av mångkulturella stadsdelar vilket innebär en anpassning till olika målgrupper som i sin tur bidrar till många möjligheter. Området har en stor del odefinierade ytor utan funktion vilket gör att området har stor potential att utvecklas och förtätas.