Under flera år har offentlig verksamhet upplevt en tilltagande byråkratisering inom statsförvaltningen. Byråkratiseringen upplevs flytta fokus från kärnverksamhet till administration och därigenom minska efterfrågan på expertis inom offentlig verksamhet. Det kallas ibland för en pågående avprofessionalisering. Detta har även börjat märkas inom militären där frågor kring vad som är professionellt börjar förekomma. Det finns även farhågor att denna process inom militären kan leda till att den civila kontrollen förloras över militären. Syftet med studien är att undersöka om förvaltningsstyrning, och speciellt tillitsbaserad styrning enligt Bringselius ger den kontroll av militärmakt som eftersträvas enligt Huntingtons teori om objektiv kontroll.  Kombinationen av Huntingtons objektiva kontroll och Bringselius ramverk för tillitsbaserad styrning, ger ett teoretiskt ramverk för dennas studie. Med en deduktiv ansats undersöker studien hur styrdokumenten för Försvarsmakten leder till civil kontroll.  Analysen av dokumenten genom fyra teman skapade ur det teoretiska ramverket visar att förvaltningsstyrningen med sina många detaljstyrningar, och avsaknad av delegering av ansvar gör att styrningen inte svarar mot Huntingtons objektiva kontroll.  En starkare officersprofession skulle i samspel med politiken kunna tydliggöra den delegering av ansvar som behöver ske för att tillitsbaserad styrning ska kunna införas som styrmodell mellan regeringen och Försvarsmakten. Införs tillitsbaserad styrning som förvaltningsstyrning finns goda möjligheter att stärka officersprofessionen och samtidigt bibehålla objektiv kontroll.