Återuppbyggnaden av Sveriges totalförsvar har sedan 2022 inneburit inrättandet av flera beredskapsmyndigheter och återupprättandet av en högre regional nivå genom civilområdena som ska samverka med Försvarsmaktens militärregioner. Samverkan ska ske tvärsektoriellt mellan myndigheter med skiftande organisatoriska strukturer, resurser och geografiska områdesindelningar. Syftet är att förstå hur faktorer dessa påverkar möjligheten till och effektiviteten i myndigheternas tvärsektoriella samverkan. För att förstå och analysera myndigheternas tvärsektoriella samverkan användes det teoretiska ramverket om samarbetsstyrningsregimer. Materialet för studien har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med representanter från Sveriges norra och mellersta civilområden och militärregioner. Materialet från intervjuerna analyserades genom en abduktiv tematisk metod där empirin och teorin bearbetats tillsammans. Intervjuerna visar på ett samarbete som ännu är tidigt under en uppstartsfas med organisationer som gått in i samarbetet med olika förutsättningar och resurser. De har visat en skillnad på samarbetet mellan norra och mellersta Sverige där Norrland även har haft fördelen med korrelerande geografisk områdesindelning. Författaren kommer fram till att det finns betydande organisatoriska skillnader som påverkar civilområdena och militärregionernas effektivitet kring samverkan, resursmässigt såväl som geografiskt. Det finns även ett behov inom myndighetssverige att gemensamt se över och anpassa sina geografiska områdesindelningar så att dessa korrelerar med varandra för att effektivisera deras tvärsektoriella samverkan. / The reconstruction of Sweden’s total defense concept has since 2022 meant the establishment of several readiness authorities and the restoration of a higher regional level through the civilian areas that will cooperate with the military regions of the armed forces. Collaboration must take place across sectors between authorities with varying organizational structures, resources, and geographical area divisions. The purpose is to understand how these factors affect the possibility and efficiency of the authorities cross-sector collaboration. To understand and analyze this, the theoretical framework for collaborative governance regimes was used. The material for the study has been gathered through semi-structured interviews with representatives from Sweden’s northern and central civilian areas and military regions. The material from the interviews was analyzed through an abductive thematic method where empiricism and theory were processed together. The interviews show a collaboration that is still early during a startup phase with organizations that have gone into the collaboration under different conditions and resources. They have shown a difference between the collaboration between northern and central Sweden, where Norrland has had the advantage of a correlating geographical area division. The author concludes that there are significant organizational differences that affect the efficiency of the civilian areas and the military regions, concerning collaboration, resources as well as geographical differences. There is also a need government Sweden to jointly review and adapt their geographical area divisions so that they correlate with each other to streamline their cross -sectoral collaboration.