No description available.

Sammanfattning Den allmänna otillbörlighetsregeln i KL 4:5 är idag den enda återvinningsregel som har ett subjektivt rekvisit. Detta arbete skall dock inte behandla detta rekvisit utan istället fokusera på regelns kanske viktigaste rekvisit, nämligen otillbörlighetsrekvisitet. KL 4:5 är inte subsidiär till de övriga återvinningsreglerna i KL utan har ett brett tillämpningsområde. Denna regel kan komma att tillämpas trots att någon av de övriga återvinningsreglerna är aktuella. Detta om rättshandlingen företagits på ett otillbörligt sätt gentemot konkursboets borgenärer. För att återvinning skall kunna ske enligt KL 4:5 krävs att en rättshandling skall ha företagits. Vidare skall denna transaktion ha inneburit att en viss borgenär har gynnats framför en annan borgenär, att egendom undandragits från borgenärerna eller att gäldenärens skulder har ökat. Dessa rättshandlingar är typfallen där konkursborgenärerna kan drabbas av nackdel i förhållande till sin innestående fordran gentemot konkursboet. KL 4:5 innehåller förutom det subjektiva rekvisitet och kravet på nackdel också ett insolvensrekvisit. Är dessa rekvisit uppfyllda så skall en otillbörlighetsbedömning göras. Man skall här pröva om otillbörlighetsrekvisitet anses vara uppfyllt. Denna bedömning görs utifrån att man prövar om de olika typfallen av rättshandlingar företagits på ett otillbörligt sätt. Skulle så vara fallet går rättshandlingen åter. Omständigheter som gör att en rättshandling erhåller epitetet otillbörligt kan t.ex. vara att beloppet som transaktionen rör är att anses vara av betydande storlek. Detta arbete kommer grundligt att presentera och redogöra för de omständigheter som förarbetena, rättstillämpningen och doktrinen menar påverka otillbörlighetsbedömningen.

No description available.

C-uppsats

No description available.

No description available.

<p> </p><p>Denna uppsats syftar till att undersöka den nya bostadsformen ägarlägenhet och de befintliga ägandeformerna bostadsrätt och småhus. En komparation har gjorts mellan dessa tre ägandeformer gällande juridiska och ekonomiska frågor. Våra nordiska grannländers ägarlägenheter har också undersökts.</p><p> </p><p>Ägarlägenheten är enligt lagstiftaren ett "radhus på höjden", det vill säga en lägenhet i ett flerbostadshus som betraktas så som ett småhus. För att undersöka ägarlägenheten har den rättsvetenskapliga metoden använts. Litteratur inom området har behandlats med propositionen till lagändringarna gällande ägarlägenhet (2008/09:91) som främsta grund.</p><p> </p><p>Skillnaderna mellan bostadsrätten, småhuset och ägarlägenheten varierar beroende på sakfråga. De största variationerna är att bostadsrättsägaren endast innehar en del i föreningen med nyttjanderätt till sin lägenhet som är lös egendom enligt köplagen (1990:931). Småhuset och ägarlägenheten är fast egendom och faller under jordabalkens (1970:994) regler. i en bostadsrätt måste föreningen godkänna in- och utträde av medlemmar vid överlåtelse, för småhusägaren tillika ägarlägenhetsägaren krävs det inget godkännande. Andrahandsuthyrning är fritt för småhus- eller ägarlägenhetsägaren medan det krävs godkännande från bostadsrättsföreningen vid bostadsrättsinnehav.</p>

No description available.

No description available.

No description available.