<p>Undersökningen genomfördes på ett medelstort livsmedelsföretag i Mellansverige. Företaget, som ingår i en globalt verksam koncern, är utsatt för konkurrens både internt och på marknaden. För att bli ett mer effektivt företag vill företagsledningen utveckla medarbetarna och skapa en mer ”familjär anda”. Målet är att få mer engagerade medarbetare som har både förmåga och vilja att ta ett ökat ansvar. En väg är att skapa ett ökat förtroende mellan ledning och anställda samt öka förståelsen för omvärldssituationen. Medlet att nå fram är förbättrad kommunikation mellan de olika grupperna i företaget. Ledningens upplevelse är att kommunikationen med de anställda och framförallt de kollektivanställdas fackliga organisation är bristfällig.</p><p>Resonemanget i den praktiska och teoretiska genomgången har lett fram till en utveckling av den teoretiska modell jag formulerade i en tidigare undersökning på företaget. Den modellen behandlade begreppen kommunikation, motivation och förtroende samt hur de inverkar på möjligheterna att nå ett medvetet medarbetarskap. I en nu utvecklad teoretisk modell, där tonvikten ligger på småprat, motstånd och identitet, visar jag hur de olika faktorerna kan påverka varandra och ha betydelse för kommunikationen i företaget. En viktig faktor som förts in i modellen är småprat, dvs. det vardagliga pratet som dagligen pågår mellan de anställda.</p><p>Syftet med undersökningen är att belysa samspelet mellan identitet, motstånd mot förändringar och småprat samt hur de påverkar kommunikationen. För att försöka fånga vad det pratas om i företaget samt få ett grepp om de nyanser som finns i uppfattningar hos de anställda och har jag valt att genomföra undersökningen med ett etnografiskt angreppssätt. Jag har genomfört deltagande observationer på möten med företagsledning, arbetsgrupper, fackliga förhandlingar och följt de kollektivanställdas dagliga arbete. Intervjuer har gjorts med såväl företagsledning, tjänstemän och kollektivanställda.</p><p>Undersökningen har genererat ett omfattande empiriskt material vilket bekräftar företagsledningens uppfattning att kommunikationen inte fungerar riktigt bra. Flera av de goda ambitioner som ledningen har haft har successivt utvecklats till formaliserade måsten.</p><p>Analysen visar att kommunikationen i betydelsen ömsesidigt utbyte av uppfattningar fortfarande inte är särskilt väl utvecklad. Oftare pratar de olika grupperna om och till varandra istället för med varandra. Den ”familjära andan” ifrågasätts som företeelse och flera anställda efterlyser en tydligare och rakare ledning. Analysen visar också på vikten av att det dagliga pratets funktion uppmärksammas. Småpratet funderar som ett filter genom vilket uppfattningar, synpunkter, förslag och idéer vaskas och värderas. Slutsatsen är att ledningen bör sätta mer fokus på småpratet eftersom det är en viktig nyans av kommunikation. Fokus på småpratet i organisationen skulle således kunna resultera i ett mer konkurrenskraftigt företag.</p> / <p>This study was carried out in a medium sized company in the food industry. This company, is a part of a global group, and is exposed to both internal an external competition. In order to become a more efficient company the management group wants to reach a “family morale” amongst the employees.</p><p>The goal is to get employees with capability that voluntarily takes responsibility. One way is to create an increasing trust between the management group and the employees and get the employees to be acquainted with the changing business conditions in the surrounding world. The means is to reach an improved communication between the different groups in the company. The factory management feels that the communication with the blue-collar workers union in particular could work better.</p><p>The discussion in the practical and theoretical sections has led to a modified version of a theoretical model I created in an earlier study at the company. That model discussed the concept of communication, motivation and trust and how they affected the possibilities to develop “conscious employee-ship”. The modified theoretical model highlight the interaction between small talk, resistance to changes and identity and how this effect communication in the company. An essential factor that I have added in to the model is small talk, i.e. the talk between the employees talking place on a daily basis.</p><p>The purpose of the thesis is to highlight the interaction between identity, resistance to changes and small talk and how this effect communication. I have chosen to use an ethnographic methodology in an attempt to listen to what employees talk about and get a grip of the nuances in the employee’s opinions. I have carried out observations in participations at meetings with management group, in work groups, at union negotiations and followed the blue-collar workers in their everyday work. The interviews are made with the management group, white-collars and blue-collars workers.</p><p>The extensive empirical material does confirm the management group’s feeling that there are shortages within the communication. Several of the good ambitions initiated by the management group have led to formalized musts.</p><p>The analysis shows that communication in the meaning of mutual exchange of opinions still is not particularly well developed. Often work groups talk about other groups, rather than with other groups. The “family morale” is questioned as a phenomenon and several employees searched for a more evident and visible leadership. The analysis also showed the importance of paying attention to everyday talk. Small talk works like a filter through which opinions, viewpoints, suggestions and ideas are trickled and valued. The conclusion is that the management group should focus more upon the small talk, since it is an important nuance of the communication. Therefore, a focus on the small talk in the organisation might result in a more competitive company.</p>

Undersökningen genomfördes på ett medelstort livsmedelsföretag i Mellansverige. Företaget, som ingår i en globalt verksam koncern, är utsatt för konkurrens både internt och på marknaden. För att bli ett mer effektivt företag vill företagsledningen utveckla medarbetarna och skapa en mer ”familjär anda”. Målet är att få mer engagerade medarbetare som har både förmåga och vilja att ta ett ökat ansvar. En väg är att skapa ett ökat förtroende mellan ledning och anställda samt öka förståelsen för omvärldssituationen. Medlet att nå fram är förbättrad kommunikation mellan de olika grupperna i företaget. Ledningens upplevelse är att kommunikationen med de anställda och framförallt de kollektivanställdas fackliga organisation är bristfällig. Resonemanget i den praktiska och teoretiska genomgången har lett fram till en utveckling av den teoretiska modell jag formulerade i en tidigare undersökning på företaget. Den modellen behandlade begreppen kommunikation, motivation och förtroende samt hur de inverkar på möjligheterna att nå ett medvetet medarbetarskap. I en nu utvecklad teoretisk modell, där tonvikten ligger på småprat, motstånd och identitet, visar jag hur de olika faktorerna kan påverka varandra och ha betydelse för kommunikationen i företaget. En viktig faktor som förts in i modellen är småprat, dvs. det vardagliga pratet som dagligen pågår mellan de anställda. Syftet med undersökningen är att belysa samspelet mellan identitet, motstånd mot förändringar och småprat samt hur de påverkar kommunikationen. För att försöka fånga vad det pratas om i företaget samt få ett grepp om de nyanser som finns i uppfattningar hos de anställda och har jag valt att genomföra undersökningen med ett etnografiskt angreppssätt. Jag har genomfört deltagande observationer på möten med företagsledning, arbetsgrupper, fackliga förhandlingar och följt de kollektivanställdas dagliga arbete. Intervjuer har gjorts med såväl företagsledning, tjänstemän och kollektivanställda. Undersökningen har genererat ett omfattande empiriskt material vilket bekräftar företagsledningens uppfattning att kommunikationen inte fungerar riktigt bra. Flera av de goda ambitioner som ledningen har haft har successivt utvecklats till formaliserade måsten. Analysen visar att kommunikationen i betydelsen ömsesidigt utbyte av uppfattningar fortfarande inte är särskilt väl utvecklad. Oftare pratar de olika grupperna om och till varandra istället för med varandra. Den ”familjära andan” ifrågasätts som företeelse och flera anställda efterlyser en tydligare och rakare ledning. Analysen visar också på vikten av att det dagliga pratets funktion uppmärksammas. Småpratet funderar som ett filter genom vilket uppfattningar, synpunkter, förslag och idéer vaskas och värderas. Slutsatsen är att ledningen bör sätta mer fokus på småpratet eftersom det är en viktig nyans av kommunikation. Fokus på småpratet i organisationen skulle således kunna resultera i ett mer konkurrenskraftigt företag. / This study was carried out in a medium sized company in the food industry. This company, is a part of a global group, and is exposed to both internal an external competition. In order to become a more efficient company the management group wants to reach a “family morale” amongst the employees. The goal is to get employees with capability that voluntarily takes responsibility. One way is to create an increasing trust between the management group and the employees and get the employees to be acquainted with the changing business conditions in the surrounding world. The means is to reach an improved communication between the different groups in the company. The factory management feels that the communication with the blue-collar workers union in particular could work better. The discussion in the practical and theoretical sections has led to a modified version of a theoretical model I created in an earlier study at the company. That model discussed the concept of communication, motivation and trust and how they affected the possibilities to develop “conscious employee-ship”. The modified theoretical model highlight the interaction between small talk, resistance to changes and identity and how this effect communication in the company. An essential factor that I have added in to the model is small talk, i.e. the talk between the employees talking place on a daily basis. The purpose of the thesis is to highlight the interaction between identity, resistance to changes and small talk and how this effect communication. I have chosen to use an ethnographic methodology in an attempt to listen to what employees talk about and get a grip of the nuances in the employee’s opinions. I have carried out observations in participations at meetings with management group, in work groups, at union negotiations and followed the blue-collar workers in their everyday work. The interviews are made with the management group, white-collars and blue-collars workers. The extensive empirical material does confirm the management group’s feeling that there are shortages within the communication. Several of the good ambitions initiated by the management group have led to formalized musts. The analysis shows that communication in the meaning of mutual exchange of opinions still is not particularly well developed. Often work groups talk about other groups, rather than with other groups. The “family morale” is questioned as a phenomenon and several employees searched for a more evident and visible leadership. The analysis also showed the importance of paying attention to everyday talk. Small talk works like a filter through which opinions, viewpoints, suggestions and ideas are trickled and valued. The conclusion is that the management group should focus more upon the small talk, since it is an important nuance of the communication. Therefore, a focus on the small talk in the organisation might result in a more competitive company.