Syfte: Denna studie syftar till att undersöka hur konsumenters köpbeslut påverkas utifrån deras kunskap och uppfattning om produkters tillverkningsland (Country of Manufacture). Metod: I denna studie används den kvalitativa forskningsmetoden där datainsamlingen utfördes genom 10 kvalitativa semistrukturerade intervjuer via telefonsamtal och Zoom-möten. Slutsatser: Informationen om ett tillverkningsland används i konsumenternas utvärdering av alternativ i form av stereotyper om länder, vilket även påverkar deras förväntningar av produktens inre värden. Påverkan av informationen om tillverkningslandet är större vid personliga och känslomässiga aspekter i form av fientlighet, affinitet och etnocentrism. Bakomliggande faktorerna till dessa aspekter är politik, hållbarhet och religion vilket uppstår på kollektiv och individuell nivå utifrån deras livssituation och tidigare erfarenheter. Dessutom tar konsumenten ställningstaganden över om de ska genomföra ett köp eller inte utifrån dessa aspekter. / Purpose: This study aims to investigate how consumers purchasing decisions are affected based on their knowledge and perception of the Country of Manufacture of products. Method: This study has a qualitative research method where collection of data was performed through 10 qualitative semi-structured interviews via telephone conversations and Zoom meetings. Conclusions: The information about a Country of Manufacture is used in consumers' evaluation of alternatives in the form of stereotypes about countries, which also affects their expectations of the product's intrinsic values. The influence of the information about the Country of Manufacture is greater in personal and emotional aspects in the form of animosity, affinity and ethnocentrism. The underlying factors to these aspects are politics, sustainability and religion, which arises on a collective and individual level based on their life situation and previous experiences. In addition, the consumer takes a stand on whether or not to make a purchase based on these aspects.

The aim of this study is to discuss Swedish professional football clubs approach towards consumer attraction as a marketing term, by analysing the unique factors of sport consumer behaviour. The theoretical framework discusses the difference between traditional consumer and the sport costumer, as well as the marketing mix and relationship marketing for the sport organisations purpose. Based on the theoretical considerations, four semi-structural interviews were conducted with marketers and communicators from different Swedish professional football clubs. The thematic analysis of the empirical material was based on eight factors characterize the sport consumer attraction, two of which are considered as a study’s novelty into the theoretical contribution as they have not been previously addressed in research field. / Följande studie avser att undersöka svenska elitfotbollsklubbars tillvägagångsätt inom konsumentattraktion. Utifrån detta skapas en förståelse för idrottskonsumenten och dess unika faktorer. Syftet med studien är att skapa en diskussion samt öka kunskapen för hur svenska elitfotbollsklubbar arbetar med sin konsumentattraktion. Idrottskonsumenten är en vital del för organisationernas ekonomi därav uppkomsten av studien. Då studien fokuserar på konsumentattraktion inriktar arbetet sig på marknadsföring. I teoriavsnittet framgår skillnader mellan idrottkonsumenten och konsumenten inom detaljhandel. Vidare tas marknadsföringsmixen och relationsmarknadsföring kopplat till idrott upp. Genom teorin har en intervjuguide strukturerats som har används vid insamlingen av data. Totalt intervjuades fyra respondenter där alla besitter en roll inom marknadsföring för en svensk elitfotbollsklubb. Med hjälp av en analys av det empiriska materialet skapas en förståelse för hur svenska elitfotbollsklubbar förhåller sig till konsumentattraktion och idrottskonsumentens unika faktorer. Vid analysen uppstår det åtta faktorer som behandlar organisationernas konsumentattraktion, sex av dessa stämmer överens med den teori vi presenterar i studien och två kan ses som studiens teoretiska bidrag då det är faktorer som inte har behandlats tidigare. Det vi slutligen anser som huvudsakliga delar i svenska elitfotbollsklubbars konsumentattraktion är att de förhåller sig till idrottskonsumentens unika faktorer. Relationsmarknadsföring är även det som kan anses vara av högsta betydelse.