Denna studie undersöker ett antal unga elitfotbollsspelare i Uppsala och deras bakomliggande faktorer som kan styra deras fotbollsutövande och kulturella aktiviteter, enligt ungdomarna själva.   För att förstår detta fenomen har vi vald att använda oss av Bourdieus sociologiska begrepp kapital. Kapital begreppet används för att belysa det som ger anseende, prestige och social status i olika grupper.   I undersökningen har vi använt oss av en kvalitativ gruppintervju där samtliga respondenter var 19 år. Det empiriska materialet utgår från sex elitidrottande ungdomar som är verksamma i Uppsala.   Resultaten från studien tyder på att elitfotbollsspelare som är uppväxta i likartade sociala omgivningar och går i samma utbildningssystem genererar en homogen syn till fotboll och andra kulturella aktiviteter. Fotboll som aktivitet är starkt kopplat till hemmiljön där elitungdomarna är en del av. Val av livsstil visade sig vara kopplat till ungdomars sociala och kulturella tillgångar som hemmiljö, vänner etc. För att kunna förstå ungdomars kulturella livsstilar, som att vara med kompisar, lyssna på musik, idrotta behöver vi ta hänsyn till de omständigheter som individerna befinner sig i och är en del av. Ungdomarna idag har ett större utbud av aktiviteter och kan påverkas av den sociala strukturen som råder i deras livsvärld och därmed påverkar deras val.

<p><p>Uppsatsen ser ett problem i dagens svenska elitfotboll och frågar sig ur ett organisationsteoretiskt perspektiv vilka organisatoriska utmaningar svensk elitfotboll står inför. Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod med djupintervjuer där framstående personer med olika bakgrund inom den svenska elitfotbollen ger sin syn på svensk fotbolls problem och utmaningar ur ett organisatoriskt perspektiv. Ur ett teoretiskt perspektiv ställer uppsatsen upp med sport management, organisationskultur och New Public Management för att förklara utmaningarna svensk elitfotboll står inför. Utmaningarna består av det folkrörelsearv och amatörideal som den svenskelitfotboll dras med vilken hämmar en förändring mot ett mer företagsinspirerat och professionellt styrande av elitfotbollen.</p></p>

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i antagandet att det existerar ett antal så kallade misfits inom svenska elitfotbollsklubbar. Detta grundar sig i att 13 av 16 klubbar i Allsvenskan visade ett negativt driftresultat 2009. Med anledning av detta är syftet med uppsatsen att identifiera problem och möjligheter som finns relaterade till affärsutvecklingen inom svensk elitfotboll. I ett andra steg analyseras vilka åtgärder som krävs för att lösa de identifierade problemen och tillvarata möjligheterna. Svensk forskning inom affärsutveckling och fotboll är högst begränsad, varför vi anser att vår uppsats har ett betydande kunskapsbidrag. För att uppnå syftet har intervjuer med VD:ar i fyra olika allsvenska klubbar samt generalsekreteraren för Föreningen Svensk Elitfotboll genomförts. Intervjusvaren har därefter analyserats och jämförts med inhämtad teori innan uppsatsens huvudsakliga slutsatser presenteras. Dessa åskådliggörs dels översiktligt som en egen figur över de misfits vi identifierat inom elitfotbollens affärsutveckling, och dels som förslag på åtgärder för att lösa de misfits som förekommer. / This paper commence from the assumption that it exists a couple of misfits within Swedish professional football clubs. This is based upon the fact that 13 of 16 clubs in Allsvenskan showed a negative operating profit in 2009. On account of this the aim of this paper is to identify problems and opportunities related to business development within Swedish professional football. At the next step measures that is demanded to solve the identified problems and take benefit of the opportunities is analyzed. Swedish research on the matter of business development and football is limited, why we consider our paper to have a lot to offer to the research. In order to fulfill the aim, interviews with CEO:s in four different Swedish professional football clubs and the secretary-general of the Association of Swedish Professional Football have been made. The material from the interviews is then being analyzed and compared with the theories before the main conclusions of the paper are presented. These are illustrated partly synoptically as a figure over the misfits that we have identified within the business development in Swedish professional football, and partly as suggestions of measures in order to solve the misfits.

No description available.

Uppsatsen ser ett problem i dagens svenska elitfotboll och frågar sig ur ett organisationsteoretiskt perspektiv vilka organisatoriska utmaningar svensk elitfotboll står inför. Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod med djupintervjuer där framstående personer med olika bakgrund inom den svenska elitfotbollen ger sin syn på svensk fotbolls problem och utmaningar ur ett organisatoriskt perspektiv. Ur ett teoretiskt perspektiv ställer uppsatsen upp med sport management, organisationskultur och New Public Management för att förklara utmaningarna svensk elitfotboll står inför. Utmaningarna består av det folkrörelsearv och amatörideal som den svenskelitfotboll dras med vilken hämmar en förändring mot ett mer företagsinspirerat och professionellt styrande av elitfotbollen.

Syftet med studien var att visa på hur övergången mellan amatörserierna till Svensk Elitfotboll ser ut. För att besvara frågeställningen har skribenten gjort sex djupgående intervjuer med spelare som tagit steget från amatörfotbollen till Svensk Elitfotboll. Därefter kartläggs likheter och skillnader i spelarnas karriärer. Resultatet visar att rekryteringsförfarandet inom svensk fotboll har förändrats under de senaste åren. Fler spelare tar klivet från division 1 till Svensk Elitfotboll, och klubbarna är ofta medvetna om att de behöver hjälpa till att underlätta anpassningen från en lägre till en högre serie. Däremot finns inte samma medvetna hållning i ungdomsverksamheterna, där spelare ofta har svårt att hitta en balans mellan professionalitet, lek och vila. Studien baseras på sex djupgående intervjuer med spelare som tagit steget från amatörfotbollen till Svensk Elitfotboll. Studien kartlägger likheter och skillnader i spelarnas karriärer.

Svensk Elitfotboll (SEF), Elitfotboll Dam (EFD) och Svensk Elithandboll AB (SEH AB) arbetar alla med elitverksamhet inom vardera idrott. De enskilda ligaorganisationerna innefattar ett antal medlemsföreningar med rätten till beslutsfattande. SEF har genom kommersialiseringen kunnat bygga sig en framgångsrik utveckling medan EFD respektive SEH AB har en bit kvar. De olika förutsättningarna för ligaorganisationerna har byggt skilda utvecklingsvägar för respektive ligaorganisation och medlemsföreningar, där kommersialiseringens kraft har vägt över på SEF. Undersökningens granskar hur medlemsföreningarna påverkas av ligaorganisationerna och vad för likheter och skillnader som finns mellan dem. En kvalitativ metod med en jämförande design appliceras på undersökningen, där insamlingen av empiri utgörs av semi-strukturerade intervjuer. Genom analysen av det insamlade materialet med koppling till teori kunde undersökning konstatera att respektive ligaorganisation har stora skillnader mellan medlemsföreningarna, både organisatoriskt och ekonomiskt. SEH AB:s uppbyggnad är av positiv karaktär utifrån samhällets syn på jämställdhet där SEF och EFD kan ta inspiration från.

Abstract  Within the Swedish upper secondary school there are special sports courses with the aim of giving the students an opportunity to combine studies and their specific sports. In this essay, the outcome of a NIU football secondary school education and the ability of the schools to educate elite players is studied. Aim The aim of the study was to investigate the correlation between special education and future elite careers. The study will be answered by the following questions: How many elite-level players have completed a NIU football education? Do the schools differ in terms of the number of students who reach elite level? Does the geographical location of schools affect how many that reach elite levels? Does the association with elite teams influence how many student´s that reach the elite level? Is there a difference between men and women?  Method A quantitative approach has been used to study 2400 male and female football players.The collection of data has been conducted through contact with all 68 NIU schools and the Swedish football federation, which provides the information about the players' team affiliations and level.   Results 51.8% women, 53.8% men, and 53% of the total elite-level players have undergone NIU football education. The observed schools differ in the number of pupils who reach elite football. 5,68% ±5,47% of pupils per school reaches elite football, concerning men 4,62% ±6,08% and women 8,31% ±10,66%. An independent t-test analysis (p&lt;0,05) showed no significant differences depending on geographic location for total players (p=0,747), males (p=0,817) or females (p=0,807). Schools association with elite teams showed significant differences (p&lt;0,05) for the total number of players (p=0,006) and males (p=0,004). However, there was no significant difference in females (p=0,462). Conclusion A NIU education seems to increase the chances of reaching elite level. When it comes to the schools´association with elite teams, the results indicate that it is beneficial for boys but not girls. However the geographic location does not impact the result. Finally, future studies are needed to demonstrate the reasons why some schools deliver more players to elite level. / Sammanfattning Inom den svenska gymnasieskolan förekommer det specialidrottsutbildningar med syfte att ge eleverna en möjlighet att kombinera studier och sin specifika idrott. I denna uppsats kartläggs utfallet av en NIU-fotboll gymnasiala utbildning samt skolornas förmåga att utbilda elitspelare.  Syfte frågeställning Syftet med studien var att kartlägga sambandet mellan genomförd specialidrotts utbildning och elevers framtida elitkarriär. Studien kommer att besvaras genom följande frågeställningar: Hur många spelare på elitnivå har genomfört en NIU-fotboll utbildning? Skiljer sig skolorna åt gällande antal elever som når elitnivå? Påverkar skolornas geografiska placering hur många som når elitnivå? Påverkar skolornas föreningssamarbete hur många som når elitnivå? Existerar det någon skillnad mellan kvinnor och män? Metod En kvantitativ ansats har använts för att undersöka 2400 manliga och kvinnliga fotbollsspelare. Insamlingen av materialet har skett genom kontakt med alla 68 NIU-skolor samt Svenska fotbollförbundet som tillhandahåller informationen om spelarnas lag-tillhörigheter och nivå.  Resultat 51,8% kvinnor, 53,8% män samt 53% av det totala antalet spelare på elitnivå har genomgått en NIU-fotboll utbildning. De observerade skolorna skiljer sig åt gällande antal elever som når elitfotboll. 5,68% ±5,47% elever per skola når elitfotboll, gällande män 4,62% ±6,08% och kvinnor 8,31% ±10,66%. Ett oparat T-test visade ingen signifikant skillnad (p&lt;0,05) gällande geografisk placering för totalt antal spelare (p=0,747), män (p=0,817) eller kvinnor (p=0,807. Skolornas samarbete med en elitförening visade signifikanta skillnader (p&lt;0,05) gällande totalt antal spelare (p=0,006) och män (p=0,004). Dock fanns det ingen signifikant skillnad gällande kvinnor (p=0,462)  Slutsats En NIU-utbildning tycks öka elevernas chanser till en elitkarriär. När det kommer till skolornas elitsamarbete så tyder resultaten på att det är gynnsamt för män. Den geografiska placeringen tycks dock inte påverka resultatet. Slutligen, framtida studier behövs för att påvisa anledningarna till varför vissa skolor får fram fler spelare till elitnivå.

<p>Syftet med studien var att kartlägga svenska elitfotbollstränares erfarenhet och kunskap av idrottspsykologi och idrottspsykologisk rådgivning samt att med hjälp av både tränare och en idrottspsykologisk rådgivare identifiera eventuella hinder och möjligheter för idrottspsykologins inträde till svensk elitfotboll. Tidigare forskning inom området är begränsad då endast en studie undersökt liknande område (Pain & Harwood, 2004). Metodologiskt användes både enkätundersökning (n = 28, M = 45) och uppföljande intervjuer (n = 5) för att besvara de två syftena. Resultaten visade att tränare hade relativt god erfarenhet och kunskap inom de prestationsinriktade arbetsområdena. Vidare fanns en stor öppenhet mot idrottspsykologisk rådgivning förutsatt att personkemin stämde mellan parterna samt att samarbetet skulle fortgå kontinuerligt under hela året. Framtida förslag och lösningar framfördes i diskussionen för ytterligare integrering av idrottspsykologi inom svensk elitfotboll.</p>

Syftet med studien var att kartlägga svenska elitfotbollstränares erfarenhet och kunskap av idrottspsykologi och idrottspsykologisk rådgivning samt att med hjälp av både tränare och en idrottspsykologisk rådgivare identifiera eventuella hinder och möjligheter för idrottspsykologins inträde till svensk elitfotboll. Tidigare forskning inom området är begränsad då endast en studie undersökt liknande område (Pain & Harwood, 2004). Metodologiskt användes både enkätundersökning (n = 28, M = 45) och uppföljande intervjuer (n = 5) för att besvara de två syftena. Resultaten visade att tränare hade relativt god erfarenhet och kunskap inom de prestationsinriktade arbetsområdena. Vidare fanns en stor öppenhet mot idrottspsykologisk rådgivning förutsatt att personkemin stämde mellan parterna samt att samarbetet skulle fortgå kontinuerligt under hela året. Framtida förslag och lösningar framfördes i diskussionen för ytterligare integrering av idrottspsykologi inom svensk elitfotboll.