<p>The purpose of the study is to explore the context, from the users’ perspective, in order to find relevant context parameters that can be useful in the development of the future context-aware technology. The goal is to find some of the context parameters relevant to the situated activity and investigate to what extent and in which way they influence the user in everyday planning activities.</p><p>The method used in the study was based on scenario descriptions. A total of 41 participants reported how they would have acted in the different situations and they also rated how important they believed the different context factors were in the situations. Analyses were made to reveal relationships between context factors and service properties used by the participants in the scenarios.</p><p>In the study several interesting relationships between context factors and the use of services were discovered. The level of urgency was in several situations considered to be important, and it was also found to have an impact on how the participants chose to communicate. The cost was introduced by the participants during the study. It seemed to be important; however, in situations with high urgency it became less important. The study revealed a potential relationship between the risk of disturbing the people in the vicinity and the effort to communicate quietly. Another interesting finding was the relationship between privacy and the choice of modality when communicating: voice-based services were avoided. Further, the importance of privacy and disturbance also appeared to have greater influence in non-anonymous situations than in anonymous.</p> / <p>Syftet med studien är att undersöka kontexten, utifrån användarens perspektiv, för att kunna hitta relevanta kontextfaktorer som kan vara användbara i utvecklingen av kontextmedveten teknologi. Målet är att finna kontextfaktorer som är relevanta för den pågående aktiviteten och undersöka i vilken utsträckning och på vilka sätt dessa faktorer påverkar användaren i de dagliga planeringsaktiviteterna.</p><p>Metoden som användes i studien baserades på scenariobeskrivningar. 41 stycken försöksdeltagare fick beskriva hur de skulle ha handlat i de olika situationerna och de fick också skatta hur viktiga de olika kontextfaktorerena var i situationerna. Analyser genomfördes för att finna samband mellan kontextfaktorer och egenskaper hos de tjänster som försöksdeltagarna använde sig av i scenarierna.</p><p>I studien upptäcktes en rad intressanta relationer mellan kontextfaktorer och användningen av tjänster. Exempelvis ansågs nivån av brådska vara betydelsefull i flera situationer och den verkade också ha inverkan på hur försöksdeltagarna valde att kommunicera. Försöksdeltagarna introducerade under studien kontextfaktorn kostnad. Kostnaden påverkade valet av tjänster men blev mindre betydande i situationer med stor brådska. Studien visade också på potentiella samband mellan risken att störa människor i sin omgivning och viljan att kommunicera tyst. En annan intressant upptäckt var sambandet mellan avskildhet och kommunikationssätt: röstbaserade tjänster undveks när andra människor fanns i närheten. Dessutom verkade det som om det var viktigare att värna om sin avskildhet och att inte störa andra i ickeanonyma situationer än i situationer där man var helt anonym.</p>

The purpose of the study is to explore the context, from the users’ perspective, in order to find relevant context parameters that can be useful in the development of the future context-aware technology. The goal is to find some of the context parameters relevant to the situated activity and investigate to what extent and in which way they influence the user in everyday planning activities. The method used in the study was based on scenario descriptions. A total of 41 participants reported how they would have acted in the different situations and they also rated how important they believed the different context factors were in the situations. Analyses were made to reveal relationships between context factors and service properties used by the participants in the scenarios. In the study several interesting relationships between context factors and the use of services were discovered. The level of urgency was in several situations considered to be important, and it was also found to have an impact on how the participants chose to communicate. The cost was introduced by the participants during the study. It seemed to be important; however, in situations with high urgency it became less important. The study revealed a potential relationship between the risk of disturbing the people in the vicinity and the effort to communicate quietly. Another interesting finding was the relationship between privacy and the choice of modality when communicating: voice-based services were avoided. Further, the importance of privacy and disturbance also appeared to have greater influence in non-anonymous situations than in anonymous. / Syftet med studien är att undersöka kontexten, utifrån användarens perspektiv, för att kunna hitta relevanta kontextfaktorer som kan vara användbara i utvecklingen av kontextmedveten teknologi. Målet är att finna kontextfaktorer som är relevanta för den pågående aktiviteten och undersöka i vilken utsträckning och på vilka sätt dessa faktorer påverkar användaren i de dagliga planeringsaktiviteterna. Metoden som användes i studien baserades på scenariobeskrivningar. 41 stycken försöksdeltagare fick beskriva hur de skulle ha handlat i de olika situationerna och de fick också skatta hur viktiga de olika kontextfaktorerena var i situationerna. Analyser genomfördes för att finna samband mellan kontextfaktorer och egenskaper hos de tjänster som försöksdeltagarna använde sig av i scenarierna. I studien upptäcktes en rad intressanta relationer mellan kontextfaktorer och användningen av tjänster. Exempelvis ansågs nivån av brådska vara betydelsefull i flera situationer och den verkade också ha inverkan på hur försöksdeltagarna valde att kommunicera. Försöksdeltagarna introducerade under studien kontextfaktorn kostnad. Kostnaden påverkade valet av tjänster men blev mindre betydande i situationer med stor brådska. Studien visade också på potentiella samband mellan risken att störa människor i sin omgivning och viljan att kommunicera tyst. En annan intressant upptäckt var sambandet mellan avskildhet och kommunikationssätt: röstbaserade tjänster undveks när andra människor fanns i närheten. Dessutom verkade det som om det var viktigare att värna om sin avskildhet och att inte störa andra i ickeanonyma situationer än i situationer där man var helt anonym.