Artificiell intelligens (AI) sprider sig genom samhället och används mer och mer inom flera olika områden. Chatbotar är en populär form av social AI som använder sig av naturligt språk för att kommunicera med användare. Det finns olika åsikter kring huruvida en chatbot ska prata och bete sig människolikt eller inte. Den ena sidan argumenterar att chatbotar ska fortsätta utvecklas för att kunna simulera mänskligt beteende och intelligens, å andra sidan argumenteras att chatbotar ska vara tydliga med att de är maskiner och att det även kan vara positivt för användarupplevelsen om chatbotar inte är alltför människolika. Dessutom finns det teorier om att ett beteende som är för människolikt kan skapa obehag hos användaren. Detta examensarbete syftar till att undersöka den diskrepans som har observerats i resultaten från vetenskapliga studier för att ge indikationer på vilka faktorer som bidrar till en positiv användarupplevelse i interaktionen med chatbotar i förhållande till hur människolika de uppfattas. Resultatet visar på att det finns en stor bredd i användares preferenser för hur en chatbot bör bete sig vilket gör det svårt att nämna specifika människoliknande faktorer som är tilltalande för en större grupp användare. Om man idag vill designa en chatbot som tilltalar så många användare som möjligt bör man ge den en officiell/formell ton samt låta den svara kort, koncist och med sofistikerade ordval och välkonstruerade meningar. För att gå vidare rekommenderas bland annat att undersöka hur chatbotar kan anpassa sitt beteende efter olika användare för att skapa en positiv användarupplevelse.

Despite being explored and constantly improved through the years, onboarding of new hires in corporate organizations has remained a challenge. Many of the issues can be linked to a lack of communication between the organization and the new employee, as well as the common nature of these environments where information is spread across job titles and sources. This thesis discusses the feasibility of implementing a basic chatbot that will allow new hires to ask questions and request varied information at all times, using an interface such as a messaging app. This research explores the way chatbots should be designed in order to be effective, reliable and enjoyable from a user experience perspective. The chatbot was developed using the Chatfuel platform and tested by new employees at a corporate environment. The users were requested to explore the chatbot freely and then asked to answer a survey. The interactions were also recorded and analyzed from in both qualitative and quantitative ways (chat logs and analytics). The study proves that an onboarding chatbot is a useful tool for new hires and can be used as a communication facilitator between the organization and the new hires during the first weeks of employment, and also after that, serving as an information source and a broadcasting method. The chatbot gives the new hires an accessible source of information that helps on the process of getting to speed, and enables a positive experience that increases familiarity in the new workplace.

Companies across a wide range of business areas are working hard to fulfill users wishes to speak to digital voice assistants. The trend of replacing chatbots in favour for voice assistants carries a risk of companies not considering which applications will actually benefit from getting a voice user interface (VUI) resulting in poor user experience.  This thesis aims to investigate which help desk support task will benefit from being implemented in a VUI. By following the Service Design methodology, research on the topic has been conducted and a prototype has been build and tested on a target audience. The results from a user study were evaluated and conclusions have been drawn about which tasks are best suited for being handled by a digital voice assistant.  Two kinds of help desk tasks were evaluated in a user study to compared users experience of the current text based digital assistant with a prototype of a voice based assistant. The aim of the user study was to find which task would benefit from becoming voice based by looking at users acceptance level and over all experience.  The results from the user study showed that employees who use the current text based assistant for help desk tasks, will not choose to speak to a digital voice assistant because they are happy with the service available today. However, employees who don’t use the current text based assistant, will find the digital voice assistant useful. It was also found that short executing tasks such as unlocking accounts, are a better fit for the VUI compared to longer interactions providing information. Two conclusions were drawn, peoples’ preferences are different, meaning that it should be possible to interact with both a text based and voice based assistant when performing help desk tasks. Secondly, the voice based assistant should be implemented as a function in the help desk phone queue instead of being implemented in a browser. Because the users argued that they would be more comfortable speaking to a phone then to a screen. / Företag i alla branscher jobbar hårt för att uppfylla sina användaresönskan om att interagera med röstassistenter. Trenden att byta en chattbot mot en röstassistent medför en risk att företag inte tar hänsyn till huruvida en tjänst faktiskt drar nytta av att göras om till ett röstbaserat användargränssnitt, vilket kan resultera i en försämrad användarupplevelse.  Denna uppsats undersöker vilka funktioner i en kundtjänst som skulle gagnas av att implementeras i ett röstbaserat användargr ̈anssnitt. Genom att använda Service Design modellens forsknings- och idé-genererings fas har en röstbaserad prototyp tagits fram och testats på målgruppen. Resultaten från användarstudien har utvärderats och slutsatser har formulerats.  Två typer av kundtjänstfunktioner har undersökts i en användarstudie som jämfört användarnas upplevelse av den befintliga chatbotten och en röstassistentsprototyp. Målet med användarstudien var att definiera vilka kundtjänstfunktioner som skulle gynnas av att bli röstbaserade genom att titta på användarnas acceptansnivå och övergripande upplevelse.  Resultaten visar att, användare som idag använder, och är nöjda med, chatbotten förmodligen inte kommer att ersätta denna med röstassistenten. Samtidigt som användaren som idag inte använder chatbotten kan tänka sig att använda röstassistenten istället för att ringa till kundtjänsten.  En annan upptäckt från användarstudien var att funktioner som utför en uppgift, så som att låsa upp ett konto, passar bättre i ett röstbaserat sammanhang i jämförelse med när längre information ska förmedlas.  Slutligen formulerades två slutsatser. För det första, olika personer har olika preferenser, det borde alltså vara möjligt att interagera med både chatbotten och röstassistenten för kundtjänstärenden. För det andra, röstassistenten borde implementeras som en plugin som användaren kan utnyttja när denne sitter i telefonkön till kundtjänsten snarare än en egen funktion i på den befintliga hemsida. Detta på grund av att användarna uttryckte att det är mer bekväma med att prata i telefon snarare än till en skärm.