Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2006.

<p>Syftet med detta arbete är att studera de samhällsekonomiska konsekvenser som en uppstart av persontåg på TGOJ-banan, mellan Oxelösund och Eskilstuna, skulle innebära. På vägen fram för att uppfylla syftet med uppsatsen har ett antal frågeställningar pekat ut vägen och hjälpt till att föra in arbetet mot specifika problemområden.</p><p> - Vilka kostnader är förenade med tågtrafiken jämfört med busstrafiken? </p><p>- Vilken nytta uppkommer vid tågtrafik jämfört med busstrafik? </p><p>- Hur stora är kostnaderna för järnvägen i förhållande till de uppkomna nyttorna? </p><p>Ett väsentligt led i studien har varit att studera dagens resande för att kunna dra slutsatser om det framtida resande vid en uppstart av tågtrafik på sträckningen. Dagens kollektivtrafik resande, dagens resande på vägar i korridoren och resvaneundersökningar har varit faktorer som vägts in för att få fram det estimerade resandet. Därefter har själva den samhällsekonomiska kalkylen ställt upp. Bland annat har projektets initiala investering, förändringar i driftskostnader och resenärenas tidsvinster och tidsförluster studerats. Detta leder oss fram till nettonuvärdeskvoter. Slutsatserna som kan dras utifrån studien är att projektet ligger och väger mellan lönsamt och olönsamt. Därmed är det nödvändigt att djupare studier genomförs för att man med större säkerhet ska kunna avgöra hur samhällsekonomin ser ut för uppstart av persontågstafik på TGOJ</p>

Syftet med detta arbete är att studera de samhällsekonomiska konsekvenser som en uppstart av persontåg på TGOJ-banan, mellan Oxelösund och Eskilstuna, skulle innebära. På vägen fram för att uppfylla syftet med uppsatsen har ett antal frågeställningar pekat ut vägen och hjälpt till att föra in arbetet mot specifika problemområden. - Vilka kostnader är förenade med tågtrafiken jämfört med busstrafiken? - Vilken nytta uppkommer vid tågtrafik jämfört med busstrafik? - Hur stora är kostnaderna för järnvägen i förhållande till de uppkomna nyttorna? Ett väsentligt led i studien har varit att studera dagens resande för att kunna dra slutsatser om det framtida resande vid en uppstart av tågtrafik på sträckningen. Dagens kollektivtrafik resande, dagens resande på vägar i korridoren och resvaneundersökningar har varit faktorer som vägts in för att få fram det estimerade resandet. Därefter har själva den samhällsekonomiska kalkylen ställt upp. Bland annat har projektets initiala investering, förändringar i driftskostnader och resenärenas tidsvinster och tidsförluster studerats. Detta leder oss fram till nettonuvärdeskvoter. Slutsatserna som kan dras utifrån studien är att projektet ligger och väger mellan lönsamt och olönsamt. Därmed är det nödvändigt att djupare studier genomförs för att man med större säkerhet ska kunna avgöra hur samhällsekonomin ser ut för uppstart av persontågstafik på TGOJ

Diss. Göteborg : Univ., 2002.

<p>I den här uppsatsen undersöks och utvärderas metoder för att beräkna indirekta socioekonomiska effekter till följd av transportinvesteringar. De projekt som ligger till grund för denna jämförelse finns på gemensam europeisk samt på nationell nivå. Projekten har använt sig antingen av kvantitativ analys, i form av multikriterieanalys alternativt cost-benefit analys, eller av kvalitativ analys, för att utvärdera effekterna. Slutsatserna består i att det är svårt att beräkna dessa effekter och att det därför är viktigt att metoden speglar den underliggande informationen. En verbal metod som speglar osäkerheten är ofta att föredra framför en metod som presenterar exakta monetära mått trots att den underliggande informationen är osäker.</p>

I den här uppsatsen undersöks och utvärderas metoder för att beräkna indirekta socioekonomiska effekter till följd av transportinvesteringar. De projekt som ligger till grund för denna jämförelse finns på gemensam europeisk samt på nationell nivå. Projekten har använt sig antingen av kvantitativ analys, i form av multikriterieanalys alternativt cost-benefit analys, eller av kvalitativ analys, för att utvärdera effekterna. Slutsatserna består i att det är svårt att beräkna dessa effekter och att det därför är viktigt att metoden speglar den underliggande informationen. En verbal metod som speglar osäkerheten är ofta att föredra framför en metod som presenterar exakta monetära mått trots att den underliggande informationen är osäker.

Diss. (sammanfattning) Örebro : Örebro universitet, 2006. / Härtill 6 uppsatser.

Utifrån nationalekonomiska teorier om samhällsekonomiska kalkyler och miljö utreds i uppsatsen om det togs tillräcklig hänsyn till miljöaspekter i de två samhällsekonomiska kalkylerna för Botniabanan. Fokus ligger på två miljöaspekter; värdet av intrång i natur och värdet av minskade koldioxidutsläpp till följd av förväntade trafiköverflyttningar, samt kalkylparametern diskonteringsräntan. Diskonteringsräntan har stor inverkan på kalkyler för projekt med långsiktiga effekter. Den första samhällsekonomiska kalkylen gjordes 1996 och hade en nettonuvärdeskvot på 0,54-0,83. Den andra gjordes 2004 till följd av ökade kostnader och hade en nettonuvärdeskvot på noll. Min slutsats är att det kunde ha tagits mer hänsyn till miljöaspekter i kalkylerna, vilket antagligen hade lett till större nettonuvärdeskvoter. Att kompensationsåtgärdskostnaderna var inräknade i den andra kalkylen kanske kan antas motsvara värdet av intrånget i natur. Att komplettera med någon typ av värdering hade dock varit önskvärt. Det går att anta att koldioxidvärderingarna i kalkylerna var något lågt satta, ett högre värde hade ökat nyttonuvärdekvoten. Samtidigt är det möjligt att prognoserna för trafiköverflyttning var överskattade och lägre prognoser hade minskat nettonuvärdeskvoten. Det går slutligen att argumentera för en lägre, alternativt avtagande, diskonteringsränta vilket hade ökat nettonuvärdeskvoten. Det finns dock betydande osäkerheter med de tre miljöaspekternas värden, varför det borde ha gjorts ett flertal känslighets- och scenarioanalyser.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 2007. / Härtill 5 uppsatser.