<p>Om man fördjupar sig i aktiemarknadens rörelser ser man olika anledningar till varför en aktie värderas som den gör. Uppkommer det ny information vägs det med i bedömningen och aktiens värde, dvs. priset, justeras. Om en VD sparkas är det en anledning för aktiemarknaden att försöka analysera händelsen. Resultatet av analysen speglar ofta rörelser i aktiekursen, vilket är en omedelbar reaktion på den nya informationen. Att detta sker momentant sätter naturligtvis press på styrelsen i allmänhet och VD:n i synnerhet. Förvaltning av denna press är primärt.</p><p>Att flertalet koncernchefer har blivit tvingade att lämna posten är förenklat ett resultat av att förväntningarna på denne var högre än denne kunde prestera. Möjligheterna att skifta VD är stora vilket leder till att posten anses svår att bemästra. En ledare måste se till alla intressenters åsikter och får således en häktisk arbetsuppgift. Detta kan leda till att denne tvingas kompromissa och således ej kan tillgodose alla behov. Denna balansgång blir anledning till stor press och ett alltför stort snedsteg kan leda till abrupt avslutande av tjänst. Ytterligare en aspekt som gör arbetet som VD mer komplext nu än förr är globaliseringen. Trycket ökar från omvärlden då företagen agerar över hela världen, ty konkurrensen mellan koncernsheferna och företagen ökar. Denna ständiga press brukar dock vara så pass välbetald att många personer strävar efter att sitta på posten då de känner till spelets regler.</p>

Om man fördjupar sig i aktiemarknadens rörelser ser man olika anledningar till varför en aktie värderas som den gör. Uppkommer det ny information vägs det med i bedömningen och aktiens värde, dvs. priset, justeras. Om en VD sparkas är det en anledning för aktiemarknaden att försöka analysera händelsen. Resultatet av analysen speglar ofta rörelser i aktiekursen, vilket är en omedelbar reaktion på den nya informationen. Att detta sker momentant sätter naturligtvis press på styrelsen i allmänhet och VD:n i synnerhet. Förvaltning av denna press är primärt. Att flertalet koncernchefer har blivit tvingade att lämna posten är förenklat ett resultat av att förväntningarna på denne var högre än denne kunde prestera. Möjligheterna att skifta VD är stora vilket leder till att posten anses svår att bemästra. En ledare måste se till alla intressenters åsikter och får således en häktisk arbetsuppgift. Detta kan leda till att denne tvingas kompromissa och således ej kan tillgodose alla behov. Denna balansgång blir anledning till stor press och ett alltför stort snedsteg kan leda till abrupt avslutande av tjänst. Ytterligare en aspekt som gör arbetet som VD mer komplext nu än förr är globaliseringen. Trycket ökar från omvärlden då företagen agerar över hela världen, ty konkurrensen mellan koncernsheferna och företagen ökar. Denna ständiga press brukar dock vara så pass välbetald att många personer strävar efter att sitta på posten då de känner till spelets regler.

Darbe yra atskleidžiamos pagrindinės priežastys, kodėl atsirado būtinybė modernizuoti tuometinius ES bendrovių teisės rėmus ir gerinti bendrovių valdymą. Pagrindinės priežastys yra: finansinių skandalų padariniai, bendrovių poreikis veikti peržengiant vienos valstybės sienų ribas, kapitalo rinkų integracija, informacinių ir komunikacinių technologijų vystymasis, besiplečianti ES. Pagrindiniai politiniai tikslai, kurių buvo siekiama yra akcininkų teisių ir kreditorių apsaugos stiprinimas, verslo produktyvumo ir konkurencingumo skatinimas. Veiksmų plane buvo numatytas nemažas skaičius iniciatyvų, kurias reikėjo įgyvendinti, siekiant sukurti modernius ES bendrovių teisės rėmus bei pagerinti bendrovių valdymą. Iniciatyvos yra skirstomos į bendrovių valdymo, bendrovių grupių ir piramidžių, kapitalo palaikymo ir keitimo, bendrovių mobilumo, bendrovių restruktūrizavimo, Europos privatinės bendrovės ir kitas iniciatyvas. Darbe yra analizuojamos visos Veiksmų plane numatytos iniciatyvos. Atskleidžiami pagrindiniai iniciatyvų aspektai, pasirinktos įgyvendinimo priemonės, svarbiausios problemos, liečiančios konkrečias iniciatyvas ir kt. Kai kurios iniciatyvas, atsižvelgiant į tarpusavio ryšį, aptariamos viename skyriuje. / Die Arbeit erläutert, warum die regulatorischen Rahmenbedingungen für Gesellschaftrecht und Corporate Governance modernisiert werden müssen. Die hauptsächliche Gründe sind: die schädliche Auswirkung jüngsten Finanzskandale, der wachsende Trend europäischer Gesellschaften zu grenzübergreifender Tätigkeit im Binnenmarkt, die anhaltende Integration der europäischen Kapitalmärkte, die rasante Entwicklung neuer Informations- und Kommunikationstechnologien sowie die Erweiterung der Europäischen Union um 10 Mitgiedstatten. Die hauptsächliche Zielsetzungen der Aktionsplans sind verstärkte Aktionärsrechte, Schütz der Dritter und Forderung der Effizienz und Wettbewersfäihkeit der Unternehmen. Die Mitteilung ist der Meilenstein um diese Ziele zu schaffen. Der Aktionsplan beruht auf einem umfassenden Satz von Maßnahmen, deren Durchführung notwendig ist, um eine eingesetzte Ziele zu schaffen. Im Aktionsplan werden Art und Umfang der Maßnahmen ermitteln. Die wichtigste Gebiete sind Corporate Governance, Kapitalerhaltung und Kapitaländerung, Unternehmengruppen und Unternehmenpyramiden, Unternehmenmobilität, Unternehmenrestrukturierung, die Europäische Privatgesellschaft, Genossenschaft und andere Unternehmensformen. In der Arbeit sind alle diese Maßnahmen vollständig analisiert. Angesichts Zwischenverbindung, einige Maßnahmen sind in einem Kapitel beschreiben. In der Arbeit beweisen Schwerpunkten der Inititiven, die grundlegenden Problemen der Durchführung, positives und negatives Einflüss.

This thesis sets out to explore the reasons why individuals and communities affected by development operations are generally unable to influence and control the content of development interventions, and also how this disadvantaged position could potentially be ameliorated. The aim is to identify systematic and conceptual shortcomings at the governance level – that is, the issues that are valid on their own account and do not rely on the ideological stance about sustainable development. Accordingly, the thesis suggests four principles of accountability that, if implemented, would ensure a more balanced governance of development projects. It then explores whether and how decision-making in the context of World Bank financing currently adheres to these principles, both in terms of substantive standards of accountability and the procedural mechanisms that are put in place to uphold these standards. The analysis goes beyond the classic emphasis on the World Bank’s founding treaties, or enforcement of operational policies through the Inspection Panel. Instead, the thesis introduces the distinction between general (public international and domestic law), specialized (operational policies) and project-specific (agreements) rules, which, it is argued, are all directly relevant in the context of individual interventions. The notion of ‘project law’ is suggested as a helpful theoretical construct that enables such an analysis across traditional categories of sources. On the whole, ‘project law’ emphasizes the problematic link between different rules at the project level and points towards some fundamental difficulties of ensuring accountability for development transactions. The key argument of the thesis is that affected persons should be explicitly recognised under ‘project law’ and that such status could be useful in devising a system of accountability at the project level. It is also suggested that the governance of development interventions would benefit from better defined and more stringent public law rules and procedures, since these would clarify the limits of contractual freedom within ‘project law’. As a result of such greater certainty, it would be easier to hold decision-makers to account. Under the current system of World Bank financing, such improvements would be contingent primarily on the will of those who hold decision-making power, and their consent to be subjected to a more stringent accountability regime. In other words, whilst the legal tools may exist, there is also a need for the political will to use them.

Energy production in southern Sweden is insufficient to meet the demand. As a result, Skåne relies on electricity imports from other parts of the country and abroad. Region Skåne sees potential in increasing energy production through renewable resources, including wind power. Many land-based wind turbines in Skåne are outdated and need upgrades in the near future. Wind turbines hold significant potential for future electricity production, necessitating further expansion to meet the growing demand for electricity. Wind power planning transcends municipal boundaries, requiring intermunicipal collaboration for effective wind power expansion. In 2010, three neighboring municipalities - Helsingborg, Höganäs, and Ängelholm - developed a thematic addition to identify suitable land for wind power expansion. This study aims to investigate the importance of municipal collaboration in wind power expansion and the challenges and opportunities municipal planning presents for renewable energy production. The methodology includes interview studies and document analysis to capture the broad aspects of collaboration and wind power development. The theoretical framework applies governance at various types and levels. The results highlight the significance of effective dialogue between municipalities for planning sustainable energy sources. Despite some debate over the thematic addition, the study underscores the need for cross-municipal cooperation to optimize planning. Municipal collaboration can address challenges in planning renewable energy production, but it requires political support and balancing diverse interests. Intermunicipal cooperation is crucial for tackling the challenges of renewable energy sources and for sharing resources and expertise among municipalities.