C-uppsatser

Inledning: Det är få personer som insjuknar av den livsmedelsburna bakterien Listeria monocytogenes, men dödligheten beräknas vara 20-30 %. L. monocytogenes förekommer i ätfärdiga livsmedel som konsumeras utan någon upphettning. I EU ligger Sverige näst högst på listan med antalet insjuknade.SyfteSyftet var att undersöka förekomsten av L. monocytogenes i gravad respektive kallrökt lax samt smörgåspålägg. Metod och material: Denna uppsats har skrivits utefter laborationer och databassökningar där vetenskapliga artiklar hämtats samt internetsökningar.Resultat Resultatet visade att i två av 15 risklivsmedel påvisades L. monocytogenes. Båda dessa risklivsmedel var gravad lax.Slutsats Slutsatsen av denna studie blev att vakuumförpackad gravad lax är ett risklivsmedel. Nyckelord: Gravad lax, kallrökt lax, listerios och smörgåspålägg

Inledning: Det har länge varit viktigt att kartlägga de hygieniska riskerna i ett restaurangkök, men få vet hur det ser ut på hotellrum. Kartläggningar har gjorts på vad gäster först lägger märke till och städningen är en av dem. Frågan är om man kan göra en HACCP-plan, Hazard Analysis and Critical Control Point för hotellrum. Syftet med studien var att undersöka och i förekommande fall avslöja den dolda smutsen som finns i nystädade hotellrum samt att undersöka om man kan göra en HACCP-plan för hotellrum. Metod och material: Bakterieprov togs för att kunna analysera vad som finns kvar när rummet anses som rent. Tio mätpunkter har valts ut i rummet, provtagningen har skett på fem hotell, tre rum på varje hotell. För att kunna se den dolda smutsen i badrummen har en UV-lampa använts. Resultat: Proverna visar att sängkläderna är relativt rena i jämförelse med fjärrkontroll, telefon och områdena i badrummen. Men hjälp av UV-lampan syns att hotellen inte bara har missat fläckar runt tvåldispenser och toalettstol, utan också att städutrustningen är sliten och släpper damm. Slutsats: Sängarna är renast på hotellrummen, fjärrkontroll och telefon smutsigast. Det är fullt möjligt att göra en HACCRP-plan för hotellrumNyckelordBakteriehalt, smuts, hotell, hygien, städning, UV- ljus / C-uppsatser

Att baka med surdeg är en dagsaktuell trend. Surdegen, som länge fått ge vika för jästen, har fått ett rejält uppsving. Den förekommer på bagerier, hemma hos konsumenter och även i media. Kunskapen om att jäsa bröd med surdeg härstammar från Egypten ca 3000 år f.v.t. men lär ha kommit till Sverige ca 4000 år senare. Det som karakteriserar en surdeg är framförallt förekomsten av mjölksyrabakterier och vildjäst. Bröd innehåller många viktiga näringsämnen som kolhydrater, protein och järn samt andra mineraler och vitaminer. I det här arbetet undersöks hur näringsämnena påverkas av surdegsjäsning och om surdegsbröd är hälsosammare än bröd bakat på bagerijäst. Det här arbetet är en litteraturstudie vilket innebär att information är hämtad från vetenskapliga artiklar. Med hjälp av databassökningar och förbestämda inklusionskriterier har fyra vetenskapliga artiklar valts ut för att sedan analyseras. Dessa artiklar står som grund för studiens resultat. I resultatet presenteras att surdegsbröd har fler positiva näringsegenskaper i jämförelse med bröd bakad på jäst. I surdegsbröd finns en större mängd tillgängliga mineralämnen och även vissa vitaminer. Surdegsbröd innehåller också nyttiga sockerarter vilka räknas som prebiotika. Surdeg har också en potentiell förmåga att sänka glykemiskt index i bröd. Med dessa resultat drogs slutsatsen att surdegsbröd är mer hälsosamt än bröd bakat med bagerijäst.

&J.;;.(H.,,()(0& / C-uppsatser

C-uppsatser

Inledning: Hotel Stars Union bildades i slutet av år 2009 och är ett unikt samarbete mellan sju europeiska länder som inrättat ett gemensamt hotellklassificeringssystem. Detta skapade en debatt i hotellbranschen där ena sidan ansåg att det nya klassificeringssystemet redan var inaktuellt. Andra sidan ansåg att det var ett bra komplement till alternativa bedömningar. Denna studie är intressant av många orsaker, en av dem är att författarna har utrett det nya klassificeringssystemet och dess kriterier på ett helt nytt sätt.Syfte: Författarna önskade att utvärdera vad ett urval av branschföreträdare ansåg om det nya klassificeringssystemet utifrån dess styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Metod och material: För att kunna utreda syftet använde sig författarna utav en kvalitativ intervjustudie. Sex branschföreträdare intervjuades utifrån de fyra tidigare nämnda variablerna. Resultat: Majoriteten av intervjupersonerna ansåg, trots uppdateringen och ett internationellt samarbete, att klassificeringssystemet var förlegat. Denna uppfattning grundade de främst i att systemet saknade kriterier som var relevanta för gästen. Framförallt saknade klassificeringssystemet mjuka värden, till exempel bedömning av bemötande och renlighet. Slutsats: Den slutsats som författarna kom fram till var att klassificeringssystemet var förlegat även om det fanns målgrupper som kunde ha användning av det. Författarnas bedömning var att det fanns förutsättningar för klassificeringssystemet att lyckas om mjuka värden integrerades i kriterierna. Nyckelord: Branschföreträdare, Hotel Stars Union, Stjärnklassificering, SWOT. / C-uppsatser

No description available.

Inledning: I dagens matbutiker är utbudet av produkter stort, vilket kan göra det svårare för konsumenter att veta vad de skall köpa. Vid val av småbladssallat, kan det vara svårt att veta vad som skiljer de olika sorterna åt och vad de bäst kan användas till. Att beskriva sallaternas smaker och dofter med ord kan hjälpa konsumenterna att välja. Syftet med studien var att undersöka effekten av sensoriska beskrivningar i valet av småbladssallat hos konsumenter. Metod och material: Den metod som användes var observation och genomfördes på 59 respondenter. Observationen var uppdelad i tre sessioner och skedde under tre dagar, där de 59 respondenterna återkom varje dag. Alla tre sessionerna innehöll tre uppgifter, som förutom den första uppgiften såg likadana ut. Respondenterna skulle i Session 1 välja en sallatssort utefter sortnamnet, i Session 2 efter USP och i Session 3 efter sensorisk beskrivning. De resterande två uppgifterna i varje session bestod av provsmakning och ”ta med hem sallat”. De tre sallaterna som användes i observationen var Mache, Röd Mangold och Ruccola. Resultatet visade att respondenternas val av sallat påverkades av de sensoriska beskrivningarna. Framförallt var de utvalda orden, samt hur sallaterna smakade, betydelsefullt för deras val. Utifrån resultatet kunde också ett förändringsmönster uttydas, vilket visade att vissa respondenter ändrade sitt val av sallat när de fick se den sensoriska beskrivningen, jämfört med sortnamnet. Slutsatsen blev att sensoriska beskrivningar påverkade respondenternas val av småbladssallat, både synmässigt och smakmässigt. Beskrivningarnas utvalda ord och sallaternas smak var viktiga för det slutliga valet. Nyckelord: Beslutsfattande, neofobi, sinnenas påverkan, unique selling point. / C-uppsatser

Sveriges regering satsar på att göra Sverige till Europas nya matland men hur exponeras den svenska måltiden på utlandsambassaderna? Syftet med uppsatsen var att undersöka hur statsrepresentativa måltider kan bära nationella värden, hur svenska ambassadörer i utlandet utformar de representativa ambassadmåltiderna idag och hur dessa måltider kan komma att se ut i framtiden för att understryka en önskad Sverigebild. Uppsatsens empiri baseras på andrahandskällor i form av vetenskapliga artiklar, avhandlingar, tidigare studier, offentliga dokument, samt internetsidor samlats in. För uppsatsens teori har primärkällor i form av kvalitativa skriftliga intervjuer med 35 utlandsstationerade svenska ambassadörer ägt rum. Dessa har kompletterats med fyra muntliga intervjuer med personer som har stark koppling till ambassadmåltidens olika aspekter. Intervjumaterialet har bearbetats med hjälp av kategorisering. Resultatet visade att flertalet ambassadörer använder måltiden för att förmedla nationella värden. Detta sker genom samtalet, gestaltningen och den fysiska maten som serveras. Ambassadörerna deltar i utformandet och genomförandet av representationsmåltiderna i olika omfattning och efterfrågar hjälpmedel för att kunna ge måltiden en ytterligare svensk profil. Den statsrepresentativa måltiden kan bära värden genom alla de delar som en måltid består av. En helhet är viktig och för att denna ska kunna skapas behöver en nationell profil formas. För att denna profil sedan ska kunna förmedlas är det av vikt att de ambassadörer och kockar som inte har kunskap om det svenska köket och matkulturen fortbildas. Nyckelord: Identitet, Nationella värden, Politiska måltider, Sverigebilden / C-uppsatser