Introduktion: Halitosis är ett oralt tillstånd. Orsaksfaktorerna för halitosis är många och likaså är dess inverkan på livet. Halitosis kan ha negativ inverkan på den allmänna hälsan liksom den orala hälsan och kan även bidra till en försämrad livskvalitet för individen. Syfte: Syftet med studien var att utforska vetenskapligt dokumenterade behandlingsmetoder av genuin halitosis. Metod: Samtliga vetenskapliga artiklar som valts ut till denna litteraturstudie är inhämtade från databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Det finns ett flertal behandlingsmetoder mot halitosis. Munsköljningsmedel som innehåller Klorhexidin och/eller Zink kan behandla halitosis, likaså viss växtbaserad behandling. Kombinationsbehandling, framförallt munsköljningsmedel och tandborstning har också visat positiva resultat och det har även behandling med sonisk tungborste gjort. Tungskrapa som behandlingsform har inte visat entydiga resultat. Probiotisk behandling uppvisar varierande resultat. Konklusion: Halitosis kan behandlas med ett flertal munsköljningsmedel, särskilt i kombination med ytterligare tillägg. Behandling bör väljas utifrån bakomliggande orsak till halitosis.

Syftet: Syftet med studien var att kartlägga förekomst av subjektiv halitosis bland studenter på Hälsohögskolani Jönköping. Metod: Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie där urvalet utfördesslumpmässigt genom ett stratifierat urval och datainsamling skedde via enkätutdelning. Enkätfrågornaberörde områden kopplade till halitosis som egenvård, livsstilsfaktorer samt personliga erfarenheter. Resultat: Totalt ingick 122 individer i studien, åldersintervallet för deltagarna var 20-53 år ochmedelåldern var 25 år. Studien visade att prevalensen av subjektiv halitosis bland studenterna var 15,6%. Av alla deltagare angav 89 % att de uppskattade att tandvårdspersonal påtalade dålig andedräkt vidbesök. För de individer som någon gång upplevt dålig andedräkt var andedräkten värst på morgonen. Individer med subjektiv halitosis blev oftare generade och kunde genom andras reaktion misstänka attde har halitosis, jämfört med individer som inte har subjektiv halitosis, skillnaden var statistiskt signifikant. Slutsats: Det fanns förekomst av subjektiv halitosis bland studenterna. Fortsatt forskninggenom kliniska undersökningar rekommenderas avseende samband mellan stress och halitosis hosstudenter.

Introduktion: Oral halitosis är vanligt förekommande, särskilt bland äldre. Oral halitosis kan påverka den sociala hälsan och därmed äldre personers välbefinnande. För att främja en god munhälsa och underlätta interaktionen med andra är det viktigt att motverka oral halitosis. Syfte: Att undersöka självupplevd och klinisk bekräftad oral halitosis hos en 60-årig population. Metod: Kvantitativ deskriptiv tvärsnittsstudie baserat på data från 283 slumpmässigt utvalda 60-åringar från SNAC-B. Data presenteras deskriptivt och genom analys med Pearson's chi-två test, Cochran's Q och McNemar test, Spearmans korrelationstest och logistisk regression. Resultat: Resultatet visade att 30% av den 60-åriga populationen har en självupplevd oral halitosis och 71% hade klinisk bekräftad oral halitosis. Svavelföreningen (CH3)2S var den mest uppmätta svavelgasen som härstammar från extraoral halitosis. Andelen individer med (CH3)2S över referensvärde hade även förhöjda nivåer av CH3SH eller H2S (p<0,001). Ingen statistisk signifikant korrelation kunde påvisas mellan självupplevd och klinisk bekräftad oral halitosis (p=0,174). Konklusion: Både självupplevd och klinisk bekräftad oral halitosis är vanligt bland 60-åringar och ingen skillnad kunde ses mellan könen. Extraoral halitosis var den dominerande orsaken i studiens resultat. Implikationer: För att främja livskvalitet och social hälsa hos äldre individer, är det nödvändigt att oral halitosis uppmärksammas inom tandvården.

<p>The aim of this study is to examine the knowledge and experience of the bad breath among high school students in Kristianstad. A further objective was to measure the amount of VSC (Volatile Sulfur Compounds) among those who perceive themselves to have a bad breath. A questionnaire with 21 closed questions was distributed to 120 high school students from Kristianstad municipality who were between the ages of 17-20. The results of this study revealed that most of the students had good knowledge of halitosis. The majority of all participants thought it was important to smell fresh in the mouth and also experienced most of their breath as very good or good. Only a few felt that they had bad breath. However, these persons did think their breath affect their everyday life. Furthermore, they have never felt embarrassed or caught in embarrassing situations due to their breath. The results from the clinical examination was carried out on 8 of the 120 students and was designed to measure the amount of sulphurous gases in the oral cavity which revealed that the average values that emerged in the examination below is the limited values for having a poor breath.</p> / <p>Syftet med denna studie var att undersöka kunskapen och upplevelsen av dålig andedräkt hos gymnasieelever i Kristianstad, ytterligare ett syfte var att mäta mängden VSC (reaktiva svavelföreningar)  hos dem som upplever sig ha dålig andedräkt. En enkät med 21 slutna frågor delades ut till 120 gymnasieelever som var mellan 17-20 år och studerade i Kristanstads kommun. Av resultatet i denna studie framkom att de flesta av gymnasieeleverna hade goda kunskaper om halitosis. Nästan alla 120 som besvarade enkäten tyckte att det var viktigt att lukta fräsch i munnen och dessutom upplevde de flesta sin andedräkt som mycket bra eller bra. Endast ett fåtal (14% ) kände att de ibland hade dålig andedräkt. Hos dessa  påverkades inte andedräkten deras vardagliga liv och de hade aldrig blivit generade eller hamnat i pinsamma situationer på grund av sin andedräkt. Resultatet från den kliniska undersökningen som gjordes på 8 av de 120 elever som besvarade enkäten där mängden av de svavelhaltiga gaserna i munhålan mättes visade att i genomsnitt ligger värden som framkom i undersökningen under gränsvärden för att man skall ha dålig andedräkt.</p>

The aim of this study is to examine the knowledge and experience of the bad breath among high school students in Kristianstad. A further objective was to measure the amount of VSC (Volatile Sulfur Compounds) among those who perceive themselves to have a bad breath. A questionnaire with 21 closed questions was distributed to 120 high school students from Kristianstad municipality who were between the ages of 17-20. The results of this study revealed that most of the students had good knowledge of halitosis. The majority of all participants thought it was important to smell fresh in the mouth and also experienced most of their breath as very good or good. Only a few felt that they had bad breath. However, these persons did think their breath affect their everyday life. Furthermore, they have never felt embarrassed or caught in embarrassing situations due to their breath. The results from the clinical examination was carried out on 8 of the 120 students and was designed to measure the amount of sulphurous gases in the oral cavity which revealed that the average values that emerged in the examination below is the limited values for having a poor breath. / Syftet med denna studie var att undersöka kunskapen och upplevelsen av dålig andedräkt hos gymnasieelever i Kristianstad, ytterligare ett syfte var att mäta mängden VSC (reaktiva svavelföreningar)  hos dem som upplever sig ha dålig andedräkt. En enkät med 21 slutna frågor delades ut till 120 gymnasieelever som var mellan 17-20 år och studerade i Kristanstads kommun. Av resultatet i denna studie framkom att de flesta av gymnasieeleverna hade goda kunskaper om halitosis. Nästan alla 120 som besvarade enkäten tyckte att det var viktigt att lukta fräsch i munnen och dessutom upplevde de flesta sin andedräkt som mycket bra eller bra. Endast ett fåtal (14% ) kände att de ibland hade dålig andedräkt. Hos dessa  påverkades inte andedräkten deras vardagliga liv och de hade aldrig blivit generade eller hamnat i pinsamma situationer på grund av sin andedräkt. Resultatet från den kliniska undersökningen som gjordes på 8 av de 120 elever som besvarade enkäten där mängden av de svavelhaltiga gaserna i munhålan mättes visade att i genomsnitt ligger värden som framkom i undersökningen under gränsvärden för att man skall ha dålig andedräkt.

Bakgrund: För att halitosis ska tas på större allvar och för att de drabbade individerna ska få rätt sorts stöd är det av stor vikt att identifiera samt uppmärksamma halitosis eventuella effekter på livskvaliteten. Syftet: Syftet med studien var att identifiera och sammanställa kunskap kring halitosis eventuella effekter på upplevd livskvalitet med speciellt avseende på oralhälsorelaterad livskvalitet, social ångest och sociala relationer. Metod:Examensarbetet är en allmän litteraturstudie där systematiska och manuella sökningar användes för att finna artiklar. Resultat: Studiens resultat är baserat på 17 vetenskapliga originalartiklar. Gemensamt visar artiklarna en negativ korrelation mellan halitosis och oralhälsorelaterad livskvalitet, halitosis och social ångest eller halitosis och sociala relationer. Majoriteten av artiklarna visar att individer med halitosis anpassar sina sociala liv efter symptomet. Slutsats: Halitosis kan konstateras vara mer än bara dålig andedräkt. Genom att bland annat ha en negativ påverkan på en individs självförtroende kan halitosis leda till psykisk ohälsa i form av social ångest, försvårade sociala relationer och försämrad oral hälsorelaterad livskvalitet vilket kan påverka livskvaliteten. Det är därför av stor vikt att tandvårdspersonal beaktar den orala hälsan ur ett bredare perspektiv där halitosis kan uppmärksammas. / Background: In order for halitosis to be taken more seriously and for the affected individuals to receive the right kind of support, it is important to identify and pay attention to halitosis's possible effects on the quality of life. Aim:The aim of the study was to identify and compile knowledge about halitosis possible impact on perceived quality of life particulary regarding oral health related quality of life, social anxiety and social relationships. Method: The study was a general literature study where systematic and manual searches, in three different databases, were used to find articles. The selection of articles where made in three steps. Results: The study results is based on 17 scientific original articles. The articles mutually show a negative correlation between halitosis and oral health-related quality of life, halitosis and social anxiety or halitosis and social relationships. Conclusion:By affecting an individual's self- esteem, halitosis can lead to psychological distress in terms of social anxiety, impaired social relationships and impaired oral health related quality of life, which can affect the general quality of life. It is therefore at the utmost importance that dental professionals take oral health into account from a broader perspective where halitosis can be noted.