Intresset för ämnet till denna uppsats väcktes vid undervisning för vuxenstuderande där flertalet verkade ha haft en mer negativ attityd till matematik än vad de hade nu. Syftet med denna uppsats var att ta reda på om denna upptäckt gick att styrka med en undersökning. Genom en enkätundersökning bland 71 elever i årskurs nio undersöktes deras nuvarande attityder till matematik samt att de fick spekulera om och hur de trodde att deras attityder till matematik skulle förändras i framtiden. Enkätundersökningen genomfördes även bland 43 vuxenstuderanden och där undersöktes hur de kom ihåg att deras attityder till matematik varit under högstadiet samt deras nuvarande attityder till matematik och förändringar där emellan. Resultatet visar att elever i årskurs nio placerar matematik ungefär på mitten på en skala över hur roligt ämne det är, att övervägande del är positiva till lektionernas utformning, att matematik inte är ett så svårt ämne men väldigt viktigt att kunna i vardagen och som allmänbildning och att en majoritet inte tror eller är tveksamma till att deras attityd till matematik kommer att förändras i framtiden. Bland de vuxenstuderande hade många haft en negativ attityd till matematik under högstadiet även om flera gav positiva svar. En majoritet tycker att det nu är roligt att gå till matematiklektionerna, att de får lära sig matematik med den metod som passar dem bäst, att matematik inte är ett så svårt ämne men viktigt både som skolämne och för dem personligen i och med att de behöver betyget och kunskaperna för studier, jobb, i vardagen och för självförtroendet. En klar majoritet tycker att deras attityd till matematik har förändrats sedan högstadiet och nästan alla tycker att den har blivit mer positiv. Olika motiveringar till det är att de är mer mogna nu, att de fått ett mål med studierna, är mer koncentrerade och motiverade samt får studera i egen takt och på egen nivå.