Den digitala utvecklingen har kommit att omfamna mänsklig kommunikation och vardag i en form som gör att det mesta vi företar oss lämnar spår i form av avläsbara data. I diskursen kring integritet och övervakning omtalas ofta konflikten mellan kommersiella intressen och individens rätt att förvalta och skydda sin data. Under våren 2020 skapade den franska polismyndighetens hacking av den krypterade tjänsten EncroChat stora rubriker i media när det uppdagades EncroChat användes nästan uteslutande av kriminella grupperingar i Europa. Samtidigt våren 2020 antogs en ny lagom dataavläsningslag i Sverige. Den är uppsatsen anlägger ett användarperspektiv som med hjälp av intervjustudier syftar till att belysa de drivkrafter och faktorer som placerat användare på EncroChat. Studien bekräftar den mediala bilden av EncroChat som ett verktyg för att skydda kriminell verksamhet och kommunikation. Resultatet visar också att övervakning har en viss disciplinerande effekt, dock begränsad till en påverkan utav användarens kommunikationsvanor. Studien antyder också att EncroChats fall har påverkat kriminella kontaktnät och affärer negativt, en tes som kan prövas genomframtida studier.