No description available.

Sviterna av covid-19 år 2020 har lett till att distansarbete ökat markant. Pandemiutbrottet resulterade i att mångas arbetslivssituation förändrades och blev påtvingade att arbeta på distans, vilket har resulterat i möjligheten att även efter pandemins slut fortsätta med distansarbete. Distansarbetet har i sig medfört att digital övervakning av anställda blivit ett betydligt vanligare verktyg med syftet att övervaka, observera och bevaka anställdas aktiviteter, vilket medför en djupare inblick i den anställdes prestationer. I och med att distansarbete och digital övervakning är ett fenomen som ökat och i dagsläget är en central del och även förutsättning på mångas arbetsplatser, är det ett högst aktuellt ämne i dagens samhälle. Därmed väcks det en del frågor om hur denna digitala övervakning inverkar på anställda då deras prestationer konstant är under uppsyn av överordnade. Denna studie ämnar att undersöka anställdas upplevelser av hur digitala övervakningsmetoder inverkar på deras motivation och stress i distansarbetet. Detta för att motivation och stress är två begrepp som är mycket diskuterade i dagens samhälle, där vi finner att tidigare forskning inte har undersökt hur dessa begrepp påverkas av den digitala övervakningen som sker i distansarbetet. Tidigare forskning inom digital övervakning har främst skett från organisationens perspektiv och hur digitala övervakningsmetoder kan användas som ett verktyg till att öka effektiviteten på arbetsplatsen och  främja organisationens mål. Vi finner en brist i forskningen vad gällande hur dessa digitala övervakningsmetoder inverkar på anställda, framförallt vad gällande relevanta områden såsom stress och motivation. Syftet med studien är att, genom ta del av anställdas erfarenheter och upplevelser, skapa en förståelse för hur anställda upplever digital övervakning i relation till stress och motivation  när de jobbar på distans vid svenska kundtjänstföretag som urval. Detta för att kunna jämföra respondenternas upplevelser och identifiera likheter och skillnader som sedan grundar studiens slutsatser och praktiska rekommendationer till chefer angående hur de kan använda digitala övervakningsmetoder på ett mer effektivt sätt. Studiens frågeställning lyder därmed som följande;  Hur påverkar digital övervakning, i distansarbete, anställdas motivation och stress på svenska kundtjänstföretag?  I denna studie har fem kvalitativa intervjuer genomförts. Dessa intervjuer har haft som utgångspunkt att förstå anställdas upplevelser av hur digitala övervakningsmetoder i distansarbetet påverkat de anställdas motivation och stressnivåer. Dessa intervjuer är grunden för empirin som sedan kopplas ihop med studiens teorikapitel som utgör studiens analys. I analysen har de olika respondenternas svar analyserats utifrån fem teoretiskt utvalda teman; organisering, distansarbete, digital övervakning samt motivation och stress. Med hjälp av empirin och analysen har vi kunnat besvara studiens forskningsfråga. Vi har med hjälp av studien fått insikt i hur digitala övervakningsmetoder påverkar anställdas motivation och stress i distansarbetet, samt har vi tagit fram praktiska rekommendationer för chefer. Resultatet av studien visar att digitala övervakningsmetoder påverkar anställdas motivation och stressnivåer negativt om de digitala övervakningsmetoderna inte används på rätt sätt av chefer. Detta resultat anser vi bidrar teoretiskt till forskningen, då somliga slutsatser studien utmynnat i inte redovisats inom tidigare forskning.

Digital övervakning leder till både positiva och negativa upplevelser hos studiens respondenter. Vi visar att medarbetare som känner sig sedd som människa, också ställer sig positiva till mer intensiv digital övervakning. Med stöd i respondenternas positiva upplevelser, går studien längre än tidigare litteratur som utgått från medarbetarperspektiv. Vilket medför både praktiska och teoretiska implikationer för övervakning med digitala medel

Den digitala utvecklingen har kommit att omfamna mänsklig kommunikation och vardag i en form som gör att det mesta vi företar oss lämnar spår i form av avläsbara data. I diskursen kring integritet och övervakning omtalas ofta konflikten mellan kommersiella intressen och individens rätt att förvalta och skydda sin data. Under våren 2020 skapade den franska polismyndighetens hacking av den krypterade tjänsten EncroChat stora rubriker i media när det uppdagades EncroChat användes nästan uteslutande av kriminella grupperingar i Europa. Samtidigt våren 2020 antogs en ny lagom dataavläsningslag i Sverige. Den är uppsatsen anlägger ett användarperspektiv som med hjälp av intervjustudier syftar till att belysa de drivkrafter och faktorer som placerat användare på EncroChat. Studien bekräftar den mediala bilden av EncroChat som ett verktyg för att skydda kriminell verksamhet och kommunikation. Resultatet visar också att övervakning har en viss disciplinerande effekt, dock begränsad till en påverkan utav användarens kommunikationsvanor. Studien antyder också att EncroChats fall har påverkat kriminella kontaktnät och affärer negativt, en tes som kan prövas genomframtida studier.