I syfte att undanröja oegentligheter förekommer det att arbetstagare inom bolag avslöjar uppkomna missförhållanden; så kallad whistleblowing. För svensk rätts vidkommande lagstiftades detta rättsinstitut först år 2017, i syfte att förhindra företeelser såsom marknadsmissbruk, korruption och miljöförstöring. Den nyligen antagna lagstiftningen tycks enligt kritikerna dock innehålla oklara moment. Det är sålunda av vikt att undersöka huruvida lagstiftningen kommer verka effektivt för whistleblower[s]. Skulle lagstiftningen vara att anse otillräcklig och icke förutsebar, föreligger nämligen risk för informationsasymmetrier. För att utreda problematiken är en komparativrättslig studie med stöd av amerikansk rätt avseende whistleblowing relevant. Aktuellt för detta arbete är Sarbanes-Oxley Act och Dodd-Frank Act, vilka antogs år 2002 i genmäle till större redovisningsskandaler inom Enron och Worldcom, respektive marknadskollapsen år 2008 och efterföljande bankkonkurser. Det huvudsakliga syftet var att etablera procedurer för behandling av larm avseende missförhållanden, förbud mot repressalier, samt skadestånds- och straffrättsligt ansvar respektive främjande av finansiell stabilitet. Beträffande svensk rätt har whistleblower[s] erhållit skydd medelst yttrandefrihet, meddelarskydd, arbetsrättsligt skydd, lojalitetsplikt, samt av bolag företagen självreglering. Denna gällande rätt har dock ansetts ofullständig och omständlig. Den för svensk rätts vidkommande antagna lagstiftningen avseende whistleblowing innehåller krav på allvarliga missförhållanden och fog för påstående, samt möjliggörs intern- och externrapporterting. Argumentationen i propositionen framstår emellertid såsom inkonsekvent. Det bör sålunda vara rimligt anta, att de svagheter i svensk rätt som kan återfinnas i regleringen avseende whistleblowing resulterar i ett, för svensk rätts vidkommande, skydd för arbetstagare som är fragmenterat och svårtillämpat. Visserligen har även amerikansk rätt avseende whistleblowing fått utstå kritik. Oavsett reflektioner beträffande kritiken amerikansk rätt mottagit, får amerikansk reglering anses erbjuda tydligare skydd, varför det bör vara möjligt överföra vissa delar av amerikansk rätt till svensk reglering avseende whistleblowing, för att stärka regleringen och möjliggöra att dess ändamål uppfylls. / In order to eliminate irregularities in companies, workers can reveal anomalies; through so-called whistleblowing. In Swedish law, this legal phenomenon was adopted into legislation in 2017. However, according to critics, the legislation contains unclear clauses. Thus, it is important to examine whether the legislation will work effectively. Should the newly adopted legislation be considered inadequate and unpredictable, there is a risk for information asymmetries. Therefore, a comparative legal study with support of American law regarding whistleblowing, is motivated. In this thesis, I will examine the Sarbanes-Oxley Act of 2002 (SOX) as well as the Dodd-Frank Act of 2008, which were adopted in response to the major accounting scandals of Enron and WorldCom, respectively the market collapse in 2008 and subsequent bank failures. In both SOX and the Dodd Frank Act, procedures for the management of whistleblower alarms, prohibitions on reprisals as well as rules on tort and criminal liability were introduced with an aim to promote financial stability. As to Swedish law, whistleblowers have received protection from reprisals by laws regulating freedom of speech, protection of sources, labor law protection, the concept of duty of loyalty, and by companies establishing self-regulation. However, statutory protection of whistleblowers in other laws has been considered incomplete, which is why the legislature has deemed whistleblowing worthy of protection by a separate law only governing whistleblowing. However, the newly adopted Swedish law regarding whistleblowing appears to contain some weaknesses due to inconsistencies and unclear clauses. It is true that American laws regarding whistleblowing have endured criticism. However, it is reasonable to assume that the weaknesses in Swedish law regarding whistleblowing result in a protection for workers, which is fragmented and difficult to apply. Given the fact that American regulation regarding whistleblowing is providing more consistent protection to whistleblowers, Swedish regulators should consider the adoption of certain rules from American law, to strengthen the regulation and allow its purpose to be fulfilled.