Det finns en vilja från samhällets institutioner att det politiska engagemanget i Sverige ska öka och att detta engagemang, och i förlängningen inflytande, ska vara mer jämlikt fördelat med avseende på kön, ålder, bakgrund, socioekonomisk status och så vidare. Ett jämlikt inflytande kräver att alla ges samma förutsättningar för att engagera sig och i det avseendet kan skolan sägas ha en viktig roll att spela. För att diskutera kring samhällskunskapsämnets betydelse när det gäller ungdomars förutsättningar för ett samhälleligt och politiskt engagemang, deras politiska socialisation, har åtta elever i årskurs nio intervjuats rörande politik, samhälle och samhällskunskap. Samhälleligt och politiskt engagemang kan ta sig uttryck på olika sätt, därför undersöks detta ur tre olika perspektiv, det valdemokratiska, deltagardemokratiska och samtalsdemokratiska demokratiidealet. Studien ger stöd åt uppfattningen att samhällskunskapen lägger (för) stor vikt vid faktakunskaper vilket leder till att ungdomarna är mest förberedda på ett politiskt och samhälleligt engagemang sett ur det valdemokratiska perspektivet som innebär att de är mogna att delta i allmänna val. När det gäller att förbereda ungdomarna på att samtala kring samhälle och politik samt att skapa förutsättningar för ett djupare engagemang och deltagande verkar samhällskunskapsundervisningen lämna mer att önska. / <p>Godkännandedatum: 2019-01-20</p>