Flera politiska teorier har under 1900-talet talat om hur moderna demokratiska partier riskerar bli mer lika varandra. Denna undersöknings syfte är att undersöka om detta förefaller vara fallet i Sverige mellan åren 1994 och 2014. De teoretiska utgångspunkterna består av två sätt att betrakta demokratisk politisk representation, samt de tre ideologierna liberalism, konservatism och socialism som används för att kategorisera partierna. Program, valmanifest och hemsidor från partierna har studerats med metoden etnografisk innehållsanalys. Resultaten tyder på att partierna var relativt ideologiskt utspridda år 1994 men har 2014 kommit att bli övervägande liberala. Alla partier utom Vänsterpartiet bedömdes höra till den statliga representationsformen, vilken innebär att partier i första hand inte representerar en utpräglad politisk bas av väljare eller särskilda intressegrupper, utan snarare nationen, staten och befolkningen mer som helhet. Överlag indikerar resultaten att de svenska partierna har blivit mer lika varandra mellan 1994 och 2014.