Målet med studien är att undersöka hur svenska pensionärer beskriver sin tillgång till användning av digital teknik och digitala hälsotjänster i vardagslivet, samt påvisa skillnader i deras relation till de ovannämnda. Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap kring svenska pensionärers möjlighet till användning av digital teknik och digitala hälsotjänster i vardagen, samt öka förståelsen för skillnaderna mellan deltagarnas tillgång till de ovanstående. Studien består av tre forskningsfrågor och de teoretiska utgångspunkterna för denna studie är domectiseringsteorin, digital klyfta, begreppen kapital och habitus. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med tio respondenter. Resultatet visar att digital teknik ingår i merparten av respondenternas vardagsliv, samtliga av intervjupersonerna har fysisk tillgång till dem. Resultatet visar att digitala hälsotjänster inte ingår i någon av respondenternas vardagsliv. De ser antingen inte behovet, har inte kompetensen eller motivationen att använda dem. En slutsats är att föreningslivet och yrkeslivet är en betydelsefull skillnad mellan deltagarna för tillgången till digital teknik i vardagslivet. Dessutom har deras politiska bakgrund varit betydande för de skillnader som identifierats i tillgången till digitala hälsotjänster i vardagen.

Introduktion: Obesitas och övervikt har blivit en global epidemi. Det är fler som dör till följd av obesitas än av undervikt. Det är viktigt med tidig prevention för att förebygga övervikt och obesitas eftersom övervikt i tidig ålder ger större risk för övervikt och obesitas i vuxen ålder. Det finns cirka 370 000 hälsoappar för nedladdning, men lite forskning har gjorts om digitala hälsotjänster har effekt. Syfte: Att undersöka om digitala hälsotjänster kan stödja barn, upp till 18 år, att nå en hälsosam livsstil gällande kost och fysisk aktivitet samt hälsosam vikt. Metod: En strukturerad litteraturstudie där artiklarna analyserades tematisk. Resultat: Efter sökningar i CINAHL och Pubmed inkluderades 21 vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna beskrev studier med barn upp till 18 år från 16 olika länder och med olika digitala hälsotjänster. Fyra teman identifierades: “Kostvanor”, “Fysisk aktivitet”, “BMI och BMI z-score”, samt “Tilltro till egen förmåga och engagemang hos barn och föräldrar”. Studien visade både signifikant och icke signifikant förändringar gällande kostförändring, fysisk aktivitet samt BMI eller BMI z-score. Vissa interventioner hade bestående effekt, andra inte. Familjerna hade en övergripande känsla av tillfredställelse att använda digitala hälsotjänster för att främja hälsosamma levnadsvanor och viktutveckling. Slutsats: Levnadsvanor gällande kost och fysisk aktivitet kan förändras med hjälp av digitala hälsotjänster. Med förändrade kostvanor och ändring av fysisk aktivitet kan det bidra till minskad förekomst av övervikt och obesitas. Förändringarna av levnadsvanor var dock inte alltid signifikanta eller bestående över tid. Mer forskning behövs. / Introduction: Obesity and overweight have become a global epidemic. More people die from obesity than from underweight. Early prevention is important to prevent overweight and obesity because overweight at an early age increase the risk of overweight and obesity in adulthood. There are about 370.000 health apps for download, but little research has been done on the effectiveness of digital health services. Aim: To investigate whether digital health service can support children up to 18 years of age to achieve a healthier lifestyle regarding eating habits and physical activity, and healthy weight. Methods: A structured literature review where the articles were analysed thematically. Results: After searches in CINAHL and PubMed, 21 scientific original articles were included. The articles described studies involving children up to 18 years from 16 different countries and with various digital health services. Four themes were identified: “Eating habits”, “Physical activities”, “BMI and BMI z-score”, and “Self-efficacy and engagement in children and parents”. The results showed both significant and non-significant changes regarding eating habits, physical activity, and BMI or BMI z-score. Some interventions had lasting effects, others did not. The families had an overall sense of satisfaction using digital health services to promote healthy lifestyle and weight development. Conclusion: Lifestyle habits related to eating habits and physical activity can be changed with the help of digital health services. These changes can contribute to reduced prevalence of overweight and obesity. However, the changes in lifestyle were not always significant or lasting over time. More research is required.