Uppsatsens syfte har varit att bidra med nya kunskaper kring tillämpningen av digitala och hantverksmässiga redskap i bildundervisningen samt vilka färdigheter eleverna utvecklar genom digitala respektive hantverksmässiga verktyg. Syftet var också att få kunskap om hur hantverksmässiga och digitala medier kan användas tillsammans i bilduppgifter. De tre frågeställningar som studien besvarade är: Hur ser bildlärare på användningen av hantverksmässiga och digitala verktyg i bildundervisningen? Hur hanterar bildlärare de hantverksmässiga och digitala verktygen i sin bilddidaktik? Vilka färdigheter anser bildlärare att elever kan utveckla genom tillämpning av digitala och hantverksmässiga verktyg i sitt skapande? För att få svar på dessa frågor har semistrukturerade intervjuer av fem bildlärare tillämpats. Intervjuerna analyserades genom teorin om multimodalitet och den sensomotoriska teorin. Tillämpning av digitala verktyg nämns i läroplanen (Lgr22, Gy22). Studien fokuserar på bildlärares syn på och hantering av hantverksmässiga och digitala verktyg i bildundervisningen samt vilka färdigheter bildlärare anser att elever kan utveckla genom tillämpning av digitala och hantverksmässiga verktyg i skapandet. En sammanfattning av resultaten visar att de multimodala aspekterna, både de hantverksmässiga och de digitala redskapen, framställs som väsentliga för elevers lärande och utveckling i bildämnet. Gällandede sensomotoriska aspekterna betonas vikten av det personliga mötet som sker vid arbete med de hantverksmässiga verktygen jämfört med de digitala. Under studiens gång framkom det brist på kompetensutveckling hos bildlärarna, svårigheter som kan uppstå på grund av detta samt en inställning till det digitala som konkurrerande teknik som hotar den ’riktiga’ kunskapen. Studien visar att bildlärarnas bristande kunskaper inom det digitala skapar hinder för undervisning av digitalt bildskapande. En slutsats studien dragit är att bildlärarna visar större intresse för skapande med hantverksmässiga verktyg jämfört med digitala.