Studien byggde på associationen mellan att de som främst använde sociala medier, målgruppen unga kvinnor i åldrarna 16 till 25 år, även var den samhällsgrupp som dominerade i psykisk ohälsa. Forskning kring varför målgruppen lider av psykisk ohälsa mer än andra samhällsgrupper är bristande. Det är samtidigt känt att ungas uppväxtmiljö spelar en betydande roll för deras psykiska hälsa. Sociala medier inkluderas inte som en sådan miljö, trots att unga kvinnor idag spenderar minst 3 timmar där dagligen. Detta motiverade studiens syfte, att undersöka unga kvinnors upplevelser kring sociala medier som uppväxtmiljö i relation till sin identitet och hälsa. Kvalitativ metod möjliggjorde insamling av material genom semistrukturerade intervjuer i fokusgrupper. Studiens resultat fann att unga kvinnor upplever sociala medier som en miljö lika verklighetstrogen som andra fysiskt anknutna uppväxtmiljöer. Studiens resultat redogör även för upplevelser av psykisk ohälsa i samband med sociala medier, men att en hög självkänsla fungerar som en skyddande faktor. Konklusionen redogör för om det finns bestämningsfaktorer för hälsa på sociala medier, bör dessa kunna betraktas som påverkbara förutsatt att de upptäcks och dokumenteras. Därför föreslås framtida hälsoarbete med fokus på säker navigering för unga på sociala medier. Konklusionen påvisar vikten av att folkhälsovetenskapens forskning fortgår i linje med den rådande samhällsutvecklingen som i studien förstås som digitaliserad, detta för att inte missa värdefull kunskap kring vad som leder eller avbryter kurs mot psykisk ohälsa. / The study’s background was based on the association between those who mainly used social media, young women between the ages of 16 and 25, were also the group that dominated in mental illness. Current research on why young women suffers from mental illness more than others is inadequate. Although, it is well-known that environments that young people integrates with growing up plays a significant role in youths mental health. Despite that young women spend at least 3 hours there daily, social media is not included as such environment. This motivated the study's purpose, to investigate young women's experiences about social media as an emerging environment in relation to their identity and health. Qualitative methodology enabled the collection of material through semistructured interviews in focus groups. The study found that young women perceive social media as an environment as realistic as any other environments they interact with growing up. The results of the study also describe the experiences of mental illness associated with social media, but that a high self-esteem serves as a protective factor. The conclusion explains whether there are determinants of health on social media, these should be considered as impactable provided they are discovered and documented. Therefore, future health work is proposed focusing on safe navigation for young people on social media. The conclusion demonstrates the importance of public health science research continuing in line with current social development, which in the study is understood to be digitized, in order not to lose valuable knowledge about what leads or interrupts courses against mental illness.