Teilw. zugl.: Nantes, Universit́e, Diss., 2002. / Literaturverz. S. 679 - 721.

Thesis advisor: Hiroshi Nakazato / In addition to negotiation, nonverbal signaling plays a large part in diplomacy. One such nonverbal technique is diplomatic revocation, in which a sending state summons its ambassador from a receiving state. Such an act has strategic value and can be used to discourage politically reprehensible acts in the receiving state, or further delegitimize its leaders or government to the international community, especially when accompanied by other sanctions or a comprehensive political agenda. Other times, revocation is reactionary, as in the cases of recalling an ambassador for poor conduct or as a precautionary measure against dwindling security conditions in the host state. In consulting scholarly work on the nonverbal dynamics of diplomacy and using an original dataset of over 1,000 instances of diplomatic revocation, this thesis examines the efficacy of diplomatic sanctions and concludes that 53% of diplomatic revocations are not intended as politically persuasive tools. / Thesis (BA) — Boston College, 2017. / Submitted to: Boston College. College of Arts and Sciences. / Discipline: Arts and Sciences Honors Program. / Discipline: International Studies.

Zugl.: München, Univ., Diss., 2003

Teilw. zugl.: Athen, Nationale und Kapodistrias-University, Diss., 2003 u.d.T.: Paschidis, Paschalis: Metaxy basileōs kai poleōs. / Literaturverz. S. 535 - 566. - Literaturangaben. - Index.

Thesis (doctoral)--Universität Marburg, 2001.

The main goal of the thesis is to find out the role of national tourism agency in economic diplomacy on the example of the Czech Republic. First two parts are about point of view of tourism sources and the third and fourth sections focus on point of view of economic diplomacy sources. In the fifth chapter the both views are merged. The primary survey was conducted that was aimed at cooperation between CzechTourism and Czech economic diplomats and their tourism agenda. The last eight chapter analyses the results of the survey.

Práce se zabývá problematikou vzdělávání českých diplomatů se zaměřením na rozvoj sociální a psychické připravenosti. Popisuje pracovní náplň diplomatické profese, analyzuje žádoucí kvality diplomata a předkládá vhodné metody k jejich výcviku a rozvoji. Dále hodnotí vzdělávací systém a výuku Diplomatické akademie MZV ČR a doporučuje řešení zjištěných nedostatků. Výsledek práce přináší možnost praktického využití ze strany Diplomatické akademie MZV ČR.

.

In the Master thesis I deal with the topic of the professional and personal life of diplomats working at the Ministry of Foreign Affairs of the Czechoslovak Socialist Republic/Czech and Slovak Federative Republic and Czech Republic in the 1980's and 1990's. In the background of historical context it is focused on performing of diplomats foreign duties, working issues, achievements and challenges, everyday routine will not be omitted. Specifically it will reflect themes of preparing to leave abroad, to socialize in given country, everyday duties, family life and a free time. Primary source of the Master thesis will contain of the interviews led by method of oral history.

Ambassaden som institution har en lång tradition bakom sig och associeras med hög prestige. En fråga som måste ställas är hur den traditionen fungerar i dagens samhälle? Är det dags att uppdatera formen för hur en ambassad förhåller sig till sin omgivning, och rentav i grunden ifrågasätta ambassadens roll? Vilka problem möter svenska och nordiska ambassader idag, och hur kan arkitekturen hjälpa till att handskas med dem? Vilken roll kommer ambassaden att spela de kommande decennierna, och hur kan arkitekturen bidra till dess utveckling? Ökande samarbete och rörlighet mellan västländer och framförallt EU-länder innebär att ambassaderna får allt ett större kulturellt och identitetsskapande uppdrag, i och med att de konsulära uppgifterna minskar. I en värld med mer och mer informellt utbyte mellan länder i form av turism, affärskontakter, utbytes-studier m.m. får den officiella diplomatin en något förändrad roll. Hur skall en modern svensk ambassad se ut och fungera och därigenom på bästa sätt representera Sverige? I den frågan ingår en lång rad aspekter som t.ex. hållbarhet (material, byggteknik, transporter, energianvändning), och arkitektonisk gestaltning. Sverige har de senaste åren allt oftare börjat samarbeta med i första hand de andra nordiska länderna i och kring ambassadverksamheten i olika länder. Dessa samarbeten sker dock endast från fall till fall och det finns ingen övergripande generell strategi för hur verksamheter kan kombineras. Tätare samverkan mellan de nordiska länderna kan vara ett effektivt sätt uppnå ett större internationellt inflytande; de fem nordiska länderna (Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island) har en sammanlagd befolkning på 25 miljoner människor och skulle tillsammans utgöra världens tionde största ekonomi. Ett närmare samarbete inom det diplomatiska området är därför rimligt att tänka sig, och en naturlig utgångspunkt för ett sådant samarbete är ambassadernas arkitektur. Tiden då ambassader var och agerade som solitärer är förbi. Sverige har numera varken kapaciteten eller behovet att placera alla sina ambassader i fristående palats, svåråtkomliga och avskilda från staden. Även om det fortfarande kan vara aktuellt för Sverige att på vissa platser att bygga enskilda hus ämnade enbart åt ambassaden, t.ex. House of Sweden i Washington D.C., så ser verkligheten väldigt annorlunda ut för de allra flesta beskickningar i utlandet. I Budapest t.ex. hyr ambassaden idag lokaler i ett anonymt kontorshus. Om Sverige däremot går ihop med andra länder av liknande storlek, företrädelsevis de nordiska, kan man spara både resurser och ekonomi. Närheten till de respektive exportråden, med vilka ett nära samarbete sker redan idag, ger ytterligare synergieffekter. Den samlade storleken gör en egen gemensam byggnad möjlig och ger en större attraktionskraft än om de enskilda länderna agerar separat. Svaret på frågan “Hur ska svenska ambassader fungera i framtiden, och hur kan svenska ambassader fungera bättre i samarbete med andra länder?” är alltså att Sverige skall samarbeta med andra länder i liknande storlek för att spara resurser och kunna dra nytta av samverkan mellan länderna; underlätta nära samarbete med de respektive exportråden; i de fall man väljer att bygga nytt se till att byggnaden i framtiden kan komma att användas av andra än ambassaderna själva; bygga hållbart; om möjligt ta tillvara på lokal kunskap och byggtradition; samt ge något tillbaka till staden och dess invånare.