Studiens syfte var att bilda en förståelse för hur gymnasieelever upplever och använder internet under lektionstid via följande IKT-relaterade verktyg; Bärbar dator, stationär dator, mobiltelefon och surfplatta. Studiens undersökningar har varit av såväl kvalitativ som kvantitativ karaktär. Direktobservationer i klassrumsmiljö, intervjuer med gymnasieelever och en enkätundersökningen bland gymnasieelever har i en triangulär metoddesign inbringat data av beskrivande och förklarande karaktär. Resultatet har diskuterats gentemot teoretiska perspektiv som kategoriseras efter följande rubriker: Det sociokulturella perspektivet på lärande, ungdomskultur på internet och mobil information & kommunikation och deras inverkan på tonåringar. Centrala studier för uppsatsen har varit Roger Säljös Lärande & kulturella redskap, Alexandra Weilenmanns Doing Mobility, Simon Lindgrens (red.) Ungdomskulturer och Manfred Hofers Goal conflicts and self-regulation: A new look at pupils ́ off-task behaviour in the classroom. Sammanfattningsvis kan följande slutsatser dras: Alla elever påverkas av internets närvaro i klassrummet och utarbetar därefter strategier för hur internet och IT-verktyg ska hanteras under lektionstid för att nå akademiska samt icke-akademiska mål. Eleverna värderar dessa mål hierarkiskt - det går även att säga att de nyttoinriktade och icke-nyttoinriktade mål konkurrerar med varandra och eftersträvas olika av olika elever. Faktorer som kan tänkas påverka konkurrenssituationen är huruvida eleven har speciella förutsättningar och elevens tillgång till privat utformade verktyg. Det är även tydligt att eleven är benägen att använda IKT och tillhörande verktyg olika mycket beroende på lektionstillfälle och lektionsmoment.