<p>Användandet av strömmande medier har ökat explosionsartat under de senaste åren. Oavsett om det sker märkbart för användaren eller inte använder sig gemene man i princip dagligen av någon form av tjänst som distribueras via strömmande medier över Internet. Det kan röra sig om allt från att lyssna på webbradio till att titta på videoklipp från nyhetsportaler eller sportsidor på Internet. </p><p>I denna rapports första del görs en kartläggning över strömmande medier rent generellt. Den läsekrets som inte är särskilt insatt i ämnet får reda på vad strömmande medier är, vilka aktörer som finns på marknaden, möjliga distributionssätt, historik med mera. </p><p>Fortsättningsvis kommer rapporten att behandla hur införandet av strömmande medier går till i teorin: hur distributionskedjan ser ut, vilka krav som konsument och producent ställer och hur man försöker att lösa problem som uppstår. Det senare leder vidare till en genomgång av bland annat streamingprotokoll, bredbandstekniker och komprimeringsstandarder för ljud och bild. </p><p>I rapportens senare del ges exempel på hur strömmande medier införs i praktiken. Här läggs speciellt fokus på användningsområdet sport och direktsändningar av sportevenemang. Konkreta exempel beskrivs och vi får även reda på hur det går till att genomföra en direktsänd sportsändning via strömmande medier. Som avslutning diskuteras tänkbara framtidscenarion och en utredning av en unikInternetsändning av en elitishockeymatch görs.</p>

Användandet av strömmande medier har ökat explosionsartat under de senaste åren. Oavsett om det sker märkbart för användaren eller inte använder sig gemene man i princip dagligen av någon form av tjänst som distribueras via strömmande medier över Internet. Det kan röra sig om allt från att lyssna på webbradio till att titta på videoklipp från nyhetsportaler eller sportsidor på Internet. I denna rapports första del görs en kartläggning över strömmande medier rent generellt. Den läsekrets som inte är särskilt insatt i ämnet får reda på vad strömmande medier är, vilka aktörer som finns på marknaden, möjliga distributionssätt, historik med mera. Fortsättningsvis kommer rapporten att behandla hur införandet av strömmande medier går till i teorin: hur distributionskedjan ser ut, vilka krav som konsument och producent ställer och hur man försöker att lösa problem som uppstår. Det senare leder vidare till en genomgång av bland annat streamingprotokoll, bredbandstekniker och komprimeringsstandarder för ljud och bild. I rapportens senare del ges exempel på hur strömmande medier införs i praktiken. Här läggs speciellt fokus på användningsområdet sport och direktsändningar av sportevenemang. Konkreta exempel beskrivs och vi får även reda på hur det går till att genomföra en direktsänd sportsändning via strömmande medier. Som avslutning diskuteras tänkbara framtidscenarion och en utredning av en unikInternetsändning av en elitishockeymatch görs.

The media industry has during the last decade migrated services from dedicated medianetworks to more shared resources and lately also the public internet and public data centers. Inorder to cater for such transition, several protocols have been designed to meet the demand forhigh-quality media transport over lossy infrastructure, protocols such as SRT and RIST. Thepurpose of Reliable Internet Stream Transport (RIST) and Secure Reliable Transport (SRT) is tohave all vendors of broadcasting equipment support an interoperable way of communication. Thelack of interoperability locks consumers into one particular vendor’s family of products - most oftenthis equipment only supports a proprietary technology. Interoperability creates a more competitivemarket space which benefits consumers and gives vendors an incentive to be more innovative intheir solutions. The purpose of this thesis is to assess the performance of these protocols by comparing theirperformance to a proprietary solution (named ÖÖÖ in this thesis and seen as an establishedsolution in the industry). The challenge is to test these protocols in a lab environment, but have theresults represent real-world use. For this, a large subset of samples is needed along with samplesmeasured over a long period. This sampling was made possible by writing a script which automatesthe sampling process. The results indicate that the versions of RIST and SRT tested in this thesis to some extentcompare well to the selected established protocol (ÖÖÖ). In many scenarios, SRT even did muchbetter, mainly when a line with a single feed was tested. For instance, when the network suffered a2% drop rate and utilized retransmission SRT performed the best and was the only protocol whichhad some samples where no packets were dropped during one hour of measurements. Whenrunning all three protocols at the same time, SRT also did the best in a network with up to 12% droprate. The results in this thesis should give a broadcaster an idea of which of these protocols willfulfill their requirements in a broadcast application. / I mediabranschen finns det en efterfrågan på utrustning som har inslag av interoperabilitet.Anledningen till detta är att någon som köper produkter från en viss återförsäljare inte vill låsas in idenna återförsäljares ”ekosystem” i flera år framöver. Då en studio sällan uppgraderar hela sinproduktionskedja på samma gång ger interoperabilitet möjligheten att köpa utrustning från andraåterförsäljare när man ska uppgradera något i produktionslinan. Detta leder till en merkonkurrenskraftig marknad samt ger incentiv till nya innovativa lösningar. Detta examensarbete går ut på att utvärdera lösningar som tagits fram för att främjainteroperabilitet och jämföra dem med en existerande proprietärlösning. Reliable Internet StreamTransport (RIST) och Secure Reliable Transport (SRT) är två protokoll som tagits fram för just dettasyfte. Utmaningen med att utvärdera dessa protokoll är att i en labbmiljö få resultat som reflekteraranvändandet av protokollen i verkligheten. Detta har gjorts med hjälp av ett program som tagitsfram i detta examensarbete. Med detta program har testandet kunnat automatiseras. Resultaten i detta examensarbete visar potential hos båda RIST och SRT. SRT är i vissascenarion till och med bättre än den proprietära lösningen. Protokollen visar något buggigtbeteende i vissa instanser, såsom att i vissa fal sluta fungera och inte kunna återgå till normalfunktion utan manuell interaktion. Allt som allt är dock protokollen i de flesta fallen testade i dettaexamensarbete ett godtyckligt alternativ till den jämförda proprietära lösningen.

Provision of live streaming of video from fisheye camera is a popular business in the IT sector. Video dewarping is one of its special fields that expands rapidly. As the requirement of video quality becomes higher and higher, there is an increasing need for efficient solutions that can be utilized to process videos in attempts to gain desirable results. The problem is to determine the right combination of transmission bitrate and resolution for live streaming of the dewarped videos. The purpose of this thesis is to develop a prototype solution for dewarping video from fisheye camera and re-stream it to a client. This prototype is used for testing combinations of bitrate and resolution of the video in different scenarios. A system is devised to live stream a video from a fisheye camera, dewarp the video in a server and display the video in media players. The results reveal that the combination of bitrate 3.5 - 4.5 Mbps and resolution 720p is best suited for transmission to avoid noticeable lagging in playback. Comments of observers prove the promising use of the dewarped videos as Virtual Reality(VR) technology. / Direktsänd videoströmning från en kamera med fiskögaobjektiv är ett populärt och snabbväxande, speciellt inom vissa områden som videoförvrängning korrigering. Eftersom kravet på hög högkvalitativ video blir högre och högre, ökas också behovet av en effektiv videobearbetnings lösning för att få önskvärda resultat. Problemet är att bestämma rätt kombination av överföringsbithastighet och upplösning för direktströmning av bearbetade videon. Syftet med detta examensarbete är att utveckla en prototyplösning som korrigerar videoförvrängning från en kamera med fisköga-objektiv samt vidaresända den korrigerade videon till en klient. Denna prototyp används för att testa olika kombinationer av bithastighet och upplösning i olika scenarier. Ett prototypsystem utvecklades för att direktsända video från en kamera med fisköga-objektiv, korrigera videoförvrängningen i en server och spela upp de korrigerade video i en mediaspelare. Resultatet visar att kombinationen av bithastigheten mellan 3.5 - 4.5 Mbps och upplösningen 720p är den mest lämpliga för att undvika märkbara fördröjningar hos klienten. Den potentiella framtida användningen av den bearbetade videon inom Virtuell verklighet (VV) är lovande baserat på observatörernas kommentarer.